Så gör du en budget i sex steg

En budget innebär planering av inkomster och utgifter. Den syftar till att skapa förståelse för en ekonomisk situation, för att i sin tur möjliggöra olika ekonomiska åtaganden. Budget som verktyg används av nästan alla statliga, kommunala och privata organisationer, så för att särskilja den budget som privatpersoner gör för att hålla koll på sin egen ekonomi kallas den ofta för hushållsbudget.

De flesta gör en budget för att de på ett eller annat sätt vill optimera sin ekonomi. Du kan exempelvis göra en budget för att:

• Du vill spara mer än du har gjort tidigare.
• Du känner att lönen ofta tar slut snabbare än du hade velat.
• Du vill möjliggöra fler utgifter som kan förgylla ditt liv.
• Du har en ekonomisk målsättning.
• Du vill förbättra din privatekonomi.
• Det finns en tidspress kring ett ekonomiskt åtagande och du behöver snabbt spara ihop pengarna.

1. Vad är hushållets disponibla inkomst?

Det första steget i att göra en budget är att sammanställa vad du har för disponibel inkomst, det vill säga det totala beloppet som du har att röra dig med varje månad. Här ingår din lön efter skatt, studiemedel och a-kassa, samt eventuella bidrag.

2. Vad har du för utgifter?

Därefter behöver du sammanställa dina utgifter. Det gör du enklast genom att logga in på din internetbank och ta fram ett kontoutdrag. Anteckna sedan den senaste månadens utlägg.

3. Hur nödvändiga är utgifterna?

För att du ska kunna skapa mer rum i budgeten för de kostnader som du vill prioritera behöver du definiera vilka utgifter som är nödvändiga eller valbara. Några exempel på oundvikliga kostnader är mat och boende, medan streamingtjänster, shopping och restaurangbesök kan klassas som valbara.

4. Vilka utgifter kan du dra ner på?

Nu är det dags för dig att göra en plan för hur du ska gå tillväga rent praktiskt för att dra ner på de utgifter du inte anser är nödvändiga. Det kan exempelvis handla om att säga upp abonnemang du inte använder, dricka kaffe på kontoret istället för att köpa med dig och planera dina matinköp.

5. Hur realistisk är din budget?

Att sätta en så pass stram budget att den förutsätter att du ändrar hela din livsstil är ofta kontraproduktivt – då lär budgeten bli kortvarig eftersom livsstilsförändringar kan vara svåra att genomföra i praktiken. Utgå istället från var du befinner dig och börja med att avstå från utgifter som inte innebär en så stor uppoffring från din sida. När du ser resultatet från en sådan åtgärd kan det ge dig mer motivation till att göra dig av med andra vanor du kanske inte behöver.

6. Glöm inte sparandet!

Oavsett om din budget från början syftade till att du skulle få ordning på dina utgifter behöver du även ta dina framtida utgifter i beräkning, försök därför att spara 10 procent av din lön varje månad. Men innan du fokuserar på de lite roligare eller mer långsiktiga sparmålen bör du prioritera att spara ihop till en buffert för oförutsedda utgifter. På så sätt slipper du spräcka din budget när det dyker upp en kostnad som inte kan vänta.

När du ska sätta upp ett sparande är det viktigt att komma ihåg att anpassa risknivån efter ditt sparmål, något du enkelt kan göra när du sparar i fonder. En högriskfond lämpar sig bäst för långsiktiga sparmål, då fondens värde kan variera mycket dag till dag, men kapitalet får förutsättningar att växa till sig över tid. Lågriskfonder, såsom korta räntefonder, är däremot det bästa alternativet om du avser att använda pengarna inom något år och inte vill att ditt kapital ska minska i värde till följd av inflationen.

Vill du lära dig mer om fonder? Här hittar du Lannebos bästa fondtips.