Vad är deflation?

Deflation är när den allmänna prisnivån minskar under en längre period, vilket leder till att penningvärdet ökar. Motsatsen till deflation är inflation, som innebär att priserna istället stiger i hela ekonomin med minskat penningvärde som följd. Prisutvecklingen i samhället mäts genom att man tittar på hur mycket konsumentpriserna har förändrats de senaste 12 månaderna. Om konsumentpriserna har höjts med tre procent innebär det att inflationen ligger på 3 procent, men om konsumentpriserna istället har minskat är det deflation. I Sverige är målsättningen att inflationen ska ligga på två procent per år (källa: Sveriges Riksbank).

Orsaker till att deflation uppstår kan exempelvis vara minskad ekonomisk aktivitet, stigande arbetslöshet, minskad efterfrågan och att BNP sjunker. De händelser som leder till deflation kan se mycket olika ut, men det är inte ovanligt att deflation uppstår på mättade marknader och därför har en koppling till lågkonjunktur. I särskilt olyckliga fall kan ekonomisk stagnation uppstå samtidigt som inflationen är hög, vilket kan ge upphov till det allvarliga tillståndet stagflation.

För en privatperson kan deflation till viss del upplevas som något positivt ur ett kortsiktigt perspektiv, eftersom det innebär att priserna sänks och det blir mer lönsamt att behålla sina pengar på ett sparkonto. Men ju längre tid deflationen fortgår, desto större är risken att dess negativa effekter även kommer att drabba hushållen. När penningvärdet höjs blir det svårare för privatpersoner att återbetala sina skulder, och det resulterar i att tillväxten minskar eftersom ingen vågar konsumera för att lånen äter upp en allt större del av inkomsten. Minskad konsumtion leder i sin tur till att företag behöver säga upp personal för att överleva, vilket ökar arbetslösheten och gör det ännu svårare för hushållen att betala sina lån.

Deflation är helt enkelt en nedåtgående spiral som belastar såväl samhälle som privatpersoner. Eftersom deflation är så pass problematiskt brukar Riksbanken nyttja alla tillgängliga verktyg för att den inte ska bli långvarig, till exempel genom att öka penningmängden och sänka styrräntan så att det ska bli billigare att ta lån.

För att illustrera hur deflation kan drabba ett hushålls ekonomi visar vi här vad som händer med ett bolån under tio år med deflation.

Exempel:

Miriam köper en lägenhet för 3 miljoner kronor, som hon belånar till 85 % (dvs 2 550 000 kronor). Kort därefter hamnar Sverige i deflation. Det får Miriam att fundera på hur deflationen skulle påverka värdet på hennes lägenhet om hon skulle vilja sälja om tio år. Hon utgår från att deflationstakten kommer att ligga på 2 procent per år.

3 000 000 / 1,02^10 = 2 461 045

Tio års deflation gör att Miriams lägenhet minskar i värde med 538 955 kronor. Hon har alltså förlorat hela sin kontantinsats, samtidigt som hon behöver lägga till 88 955 kronor för att återbetala sitt lån. Dessutom finns det risk för att hon har blivit arbetslös under perioden.

Vid tillfällig och låg deflation, det vill säga räntan ligger precis under noll en kort period, bör du inte agera annorlunda än du brukar när det kommer till ditt sparande eftersom det skulle göra mer skada än nytta om deflationen är tillfällig. Du ska alltså inte agera drastiskt och sälja allt du har – det kan bli något du ångrar. Tror du däremot att det kommer en mer långvarig deflation kan det vara en god idé att investera i obligationer så som Lannebo Sustainable Corporate Bond istället för aktier. Om bolag går i konkurs prioriteras återbetalningar av obligationer. Du har dessutom mycket att vinna på att amortera av dina lån i den mån det går.