Företagsobligationsfonder

En företagsobligation är ett skuldebrev som ett företag ger ut i utbyte mot att få låna pengar. Obligationen anger när bolaget ska betala tillbaka pengarna (löptiden) och vilken ränta som företaget ska betala till den som köpt obligationen.

Företagsobligationsfonder fungerar som vilken fond som helst, men istället för aktier innehåller de företagsobligationer. Det innebär att en företagsobligationsfond är en portfölj av olika lån till företag. Företagen behöver inte vara börsnoterade utan i en företagsobligationsfond kan du hitta både små och stora, högrisk eller lågrisk, noterade eller privatägda företag.

Företagsobligationsfonder kallas ibland lite slarvigt för räntefonder så det kan vara svårt att särskilja. Räntefonder investerar oftast i statsobligationer, alltså obligationer som ges ut av ett land som lånar pengar. Räntefonder delas även upp i korta och långa räntefonder beroende på hur lång löptid obligationerna de investerar i har. Långa räntefonder, som ibland också kallas obligationsfonder, har högre risk än korta räntefonder. Företagsobligationsfonder investerar i företagsobligationer, alltså lån till företag.

Den största skillnaden är att du i en aktiefond köper en andel av företaget (en aktie), medan företagsobligationsfond istället lånar ut pengar till företaget. Det i sin tur innebär att fokus i en företagsobligationsfond inte är att bolagets börskurs går uppåt utan att bolaget har förmågan att betala tillbaka lånet plus ränta när löptiden går ut. En förvaltare av en företagsobligationsfond måste därför tänka längre än de som förvaltar aktiefonder för att säkerställa att man kan äga obligationen tills den förfaller eftersom innehaven inte är lika lätta att sälja som aktier. Därför agerar Lannebos företagsobligationsförvaltare långsiktigt, på engelska använder man uttrycket »buy and hold«.

Precis som för aktiefonder kan företagsobligationsfonder ha olika riskprofil, men generellt sett är detta ett sparande med en risknivå som ligger någonstans mellan bankkonto och aktiefonder. Du har inte samma kursrisk som aktiefonder och du har lägre volatilitet, men på väldigt lång sikt kommer aktier att ge högre avkastning i normalfallet. Däremot får du ofta högre avkastning än på ett vanligt bankkonto, även om du måste ha en lite längre tidshorisont på ditt sparande. Ett bra exempel kan vara en person som har ett sparkapital som ska användas till att köpa en sommarstuga om tre till fem år. Då vill personen inte placera dem i aktier och riskera att börsen går ned, men man vill samtidigt ha lite högre avkastning än vad man skulle ha fått på ett vanligt bankkonto idag. Lannebos fonder ligger på tre olika risknivåer Lannebo Räntefond Kort som har låg risk,  Lannebo Sustainable Corporate Bond som har mellanrisk och Lannebo High Yield som har högre risk.

Det finns tre typer av risk att ta hänsyn till när man investerar i företagsobligationer.

1. Kreditrisken – risken att företaget som ger ut obligationen inte kan möta sina åtaganden. Ju högre risk, desto högre ränta.

2. Ränterisken – risken att ett värdepapper tappar i värde på grund av förändringar i marknadsräntan. Behålls obligationen löptiden ut blir ränterisken ointressant.

3. Likviditetsrisken – risken att ett värdepapper inte kan omsättas på marknaden, det vill säga att det inte finns köpare.

Läs mer: Så tänker Karin Haraldsson när hon investerar i företagsobligationer

Till att börja med investerar vi i nordiska bolag. Vi gör en helhetsbedömning av företaget och i den bedömningen tittar vi inte bara på dagsläget utan ända till löptidens slut. Vi vill vara så säkra som möjligt på att bolagen dels kan betala ränta och amorteringar, dels att bolagen kan betala tillbaka sitt lån vid löptidens slut. Därför är bolagens kreditbetyg ett väldigt viktigt mått för oss. Vi gör också en hållbarhetsanalys som vi väver in i kreditanalysen eftersom vi menar att hållbara företag ska ha högre kreditrating. Så länge företaget uppfyller alla de här kriterierna är dess utveckling på börsen, om det är noterat, oväsentlig för oss. Vi får inte ut mer pengar om börskursen stiger, men får inte heller mindre om den faller.

Avkastningen för företagsobligationsfonder hänger ihop med risknivån hos bolagen vi lånar ut till. Ju högre risk desto högre ränta betalar företagen. Det syns tydligt i förräntningstakten (snitträntan på fondens innehav) i fonderna.

Lannebo Räntefond Kort har en förräntningstakt på cirka 4,7 procent före avgift.

Lannebo Sustainable Corporate Bond har en förräntningstakt på cirka 6 procent före avgift.

Lannebo High Yield har en förräntningstakt på cirka 7,5 procent före avgift.

* Per 2024-05-31

Det handlar ofta om stora belopp, från runt en kvarts miljard upp till kanske tio gånger mer, så det är inte givet att banklån är ett passande alternativ. Men det kan också vara en snabbare process att ge ut obligationer än att inleda nya bankkontakter på sådana nivåer. Obligationsspåret kan vara en mer flexibel finansieringskälla och många bolag väljer att både ge ut obligationer och ta banklån för att diversifiera sin upplåning.

Läs mer: Karin Haraldsson och Katarina Ponsbach Carlsson om sin investeringsfilosofi

Som vid all annan investering ska man välja en fond som motsvarar ens riskvilja. Lannebo har tre företagsobligationsfonder: Lannebo Räntefond Kort som har relativt låg risk, Lannebo High Yield som har högre risk men också högre avkastning, samt Lannebo Sustainable Corporate Bond som ligger däremellan. Vilken av de här fonderna man ska välja beror på hur hög risk man är beredd att ta, hur hög avkastning man vill ha och vilken tidshorisont man har på sitt sparande.

Ja, men det kostar. När det handlar om en direktinvestering i en företagsobligation är lägsta placeringsbelopp oftast 1 miljon kronor. Som privatperson är det dumt att lägga alla ägg i samma korg. Så om du inte har 50-100 miljoner kronor att placera i företagsobligationer är det oftast bättre att köpa andelar i en fond.

Fördelarna är definitivt att de kan ge lite högre avkastning än bankkontot, men till lägre risk än vad aktiefonder erbjuder. Däremot ska man vara medveten om att det finns marknadsrisker även med företagsobligationer. Det här är fonder som handlas varje dag och skulle det hända något allvarligt på marknaden kan det hända att även de här produkterna faller i värde oavsett om de underliggande bolagen går bra eller inte.

Skatten på investeringssparkontot (ISK) är kopplad till statslåneräntan och justeras årligen. ISK kan vara fördelaktigt om avkastningen på ditt sparande är högre än schablonintäkten. Mellan 2015 och 2022 har ISK generellt varit ett bra alternativ för de flesta sparare, särskilt om avkastningen har överstigit cirka 1,5 procent per år.

För högavkastande fonder som Lannebo High Yield och Lannebo Sustainable Corporate Bond har ISK ofta varit ett skattemässigt gynnsamt val. Även för Lannebo Räntefond Kort, med sin mer stabila avkastning, kan ISK vara ett bra alternativ tack vare dess skatteeffektivitet. Genom att välja rätt kontoform kan du optimera ditt sparande och dra nytta av de skattemässiga fördelarna.

Många traditionella räntefonder, till exempel statsobligationsfonder, investerar i långa obligationer med fast ränta. Denna typ av räntefonder kan vara en negativ placering om räntorna stiger då stigande räntor gör en fastränteobligation mindre värd. Lannebo fokuserar däremot på företagsobligationer med rörliga räntor i våra investeringar vilket minimerar räntelägets inverkan på fondens avkastning. I och med att vi investerar i företagsobligationer har vi möjlighet att få högre avkastning än om vi investerar i statsobligationer då avkastningen kommer från den kreditrisk fonden tar.

Generellt är det negativt för räntefonder med stigande räntor då investeringar i räntebärande papper görs till fast ränta. Men Lannebo investerar i företagsobligationer med rörlig ränta. Den genomsnittliga räntebindningen i fonderna blir då kortare än om vi hade köpt obligationer med fast ränta och påverkas mindre av stigande långräntor. Det är ett effektivt sätt att minska ränterisken. Vi fokuserar istället på kreditrisken när vi investerar i företagsobligationer. Det innebär att vi lägger vår tid på att förstå bolagets affärsmodell och gå igenom balans-/resultaträkning, för att bedöma bolagets kreditvärdighet.

Läs mer: Så påverkas räntefonder av förändringar i marknadsräntan

Företagsobligationer rör sig över tid i samma riktning som aktiemarknaden. När aktier går ned går även företagsobligationer ned. Skillnaden är att företagsobligationer i regel går upp mindre i uppgång och ned mindre i nedgång jämfört med aktier. 

Lannebo Räntefond Kort har en förvaltningsavgift på 0,2 procent medan Lannebo Sustainable Corporate Bond och Lannebo High Yield har avgifter på 0,5 procent respektive 0,9 procent. Alla avkastningssiffror som redovisas är alltid efter att avgiften är dragen.

Ett sätt att avgöra om en räntefond, eller företagsobligationsfond är bra är att titta på analyshuset Morningstars rating. Fonderna får mellan 1 och 5 stjärnor beroende på hur de avkastat i förhållande till risk, där fem stjärnor är det högsta betyget.  Vilken fond som är bäst är sedan upp till vad den som investerar har för preferenser och går därför inte att ge ett generellt svar på.

Lannebos företagsobligationsfonder går att köpa här på hemsidan för direktkunder. (Om du inte är direktkund kan du bli det här). Fonderna finns också tillgängliga hos olika nätmäklare och plattformar. Här kan du se Lannebos distributörer.

Prenumerera på Lannebos nyhetsbrev Marknad & Strategi för mer information och uppdateringar om vår syn på marknadsutvecklingen.