Hur många fonder ska man ha?

Hur många fonder man bör ha bestäms till stor del av hur man hanterar riskspridningen i sitt sparande. Den som placerar sina pengar ’brett’, exempelvis i globala fonder, har redan en god riskspridning och behöver i regel inte fler än 1–3 fonder. Den som investerar i mer nischade marknader däremot, bör överväga fler fonder för att sprida risken.

De flesta svenska fondsparare väljer en mer balanserad approach när de bygger sin fondportfölj. En vanlig modell är 50-20-20-10, det vill säga att 50 % av fondsparandet sker i en globalfond, 20 % i en Europa- eller Sverigefond, 20 % i en tillväxtfond och 10 % i en spetsfond.

En vanlig aktiefond måste innehålla minst 16 aktier, men innehåller oftast betydligt fler. Vi kan ta Lannebos aktiefonder som exempel: De innehåller oftast 30–40 olika aktier. Det innebär att en sparare som äger tre olika fonder har exponering mot ungefär 100 olika aktier.

Om du investerar i breda fonder som Sverigefonder eller globalfonder räcker det oftast med 1-3 fonder. Många svenskar sparar till exempel via PPM i statens förvaltsalternativ AP7. Bedömningen som staten gjort är att det räcker med en bred fond för att få tillräcklig riskspridning i PPM.

Läs även vår artikel om att sätta ihop en fondportfölj.

De flesta investerare och ekonomer är överens om att riskspridning är nyckeln till långsiktigt god avkastning, det vill säga att investera i olika tillgångar för att minimera risken att du förlorar pengar. När du bygger din portfölj är detta viktigt att ha i åtanke, men om du väljer att spara i fonder kan du slappna av eftersom fonder till sin natur är en sparprodukt med hög diversifiering. De flesta klarar sig därför bra med bara en eller två fonder, såvida det inte är nischfonder då det utsätter sparandet för onödig risk om något skulle drabba just deras marknad.

Vad gäller att ha för många fonder finns det egentligen inga situationer som är rent skadliga för sparandet, men det är också svårt att hitta en rationell anledning till att ha fler än en handfull fonder. Det som kan hända är att portföljens avkastning blir ganska genomsnittlig eftersom du äger tusentals aktier och värdepapper, och det kommer att bli betydligt svårare och mer tidskrävande att utvärdera hur dina fonder egentligen har presterat.

1. Typ av fond

För att få god riskspridning bör fonderna komplettera varandra. Att investera i flera liknande branschfonder, till exempel tre stycken teknikfonder, behöver nämligen inte ge dig bättre riskspridning eftersom det då finns en risk att fonderna äger i aktier i samma bolag och utsätts för samma risker.

2. Sparhorisont

Om du till exempel har kapital som du avser att använda inom något år eller två är en räntefond ett bra alternativ eftersom en sådan inte är särskilt känslig mot svängningar på börsen. För sparmål där pengarna ska användas om 3-5 år är det lämpligt att köpa en blandfond, det vill säga fonder som investerar i såväl aktier som räntebärande papper. För mer långsiktiga sparmål har aktiefonder historiskt sett varit den fondtyp som genererar högst avkastning på lång sikt. Om du sparar till olika mål kan du exempelvis ha en fond per mål.

3. Kom ihåg din ppm

Tänk på att premiepensionen också är en del av din fondportfölj även om den inte ligger på samma plattform som ditt privata fondsparande. Pensionen är inte bara ett långsiktigt sparande, utan det sparmål där det är som viktigast att pengarna ska ha växt till sig ordentligt när de ska användas. Såvida du inte är nära pensionen har det historiskt sett varit bäst att spara i aktiefonder för att maximera möjligheterna till god avkastning. Om du inte gör ett aktivt val kring vilka fonder din premiepension ska placeras i investeras den i fondportföljen AP7 Såfa, men även då behöver du se över hur den passar in i din övriga portfölj. Vill du justera premiepensionens placering loggar du in på Pensionsmyndighetens hemsida.