Svenska indexfonder ger sämre avkastning än aktiva fonder

Indexfonder är aktiefonder som investerar i aktier eller andra värdepapper baserat på vad som ingår i ett visst börsindex (mer om börsindex längre ner). Fonden tar inte hänsyn till aktiernas värdering, nyheter om bolagen eller bolagens resultat, utan köper aktier som stiger i värde och säljer aktier som sjunker i värde.

När man investerar i fonder är en svårighet att man inte vet vad som kommer att hända i framtiden. Det som stämmer i dag behöver inte stämma i morgon. Vad man med säkerhet kan säga är att svenska indexfonder har haft sämre avkastning efter avgifter än aktivt förvaltade Sverigefonder.

Det finns flera studier som visar detta:

Swedish Equity Mutual Funds: Performance, Persistence and Presence of Skill 1999-2009

Swedish Equity Mutual Funds 1993-2013: Performance, Persistence and Presence of Skill

Ska indexfonder ges en särställning i Premiepensionen?

Investment Strategies, Fund Performance and Portfolio Characteristics

Om målet med dina fondinvesteringar är att få en god riskjusterad avkastning, har det hittills varit bättre att välja en aktivt förvaltad Sverigefond istället för en svensk indexfond.

Ingen forskare har hittills undersökt vad orsaken är till att svenska indexfonder presterat sämre än aktiva fonder över de allra flesta tidsperioder.

Men det finns ett antal tänkbara förklaringar till att det ser ut som det gör. Dels är Sverige en liten marknad där det teoretiskt bör uppstå fler felprissättningar. Dels är indexfonderna i Sverige generellt sett dyrare medan aktiva fonder generellt sett är billigare än i till exempel USA.

Internationellt sett har indexfonder skördat stora framgångar. Orsaken är främst att de tack vare sin automatiserade förvaltning har mycket låga omkostnader och därför ger spararna möjlighet att följa ett visst index till en låg kostnad. De största amerikanska indexfonderna hade 2019 en genomsnittlig avgift på 0,07 %. Avgiften i den allra populäraste indexfonden, Fidelity 500 Index, var så låg som 0,02 %.

I Sverige är avgifterna för indexfonder generellt sett högre än i USA. Det innebär att fördelen som den låga avgiften ger till spararen är betydligt mindre i Sverige. Indexfonder som investerar i svenska aktier har avgifter mellan 0,22 % och 0,69 % (med undantag för så kallade nollavgifts-fonder). Det innebär att svenska indexfonder är 3–10 gånger så dyra som sina amerikanska motsvarigheter.

I en internationell jämförelse är de svenska fondavgifterna för aktivt förvaltade aktiefonder låga. Aktivt förvaltade aktiefonder i Sverige har en genomsnittlig avgift på strax över 1 %, vilket är lägre än genomsnittet i Europa som ligger på 1,39 % (ESMA, 2018). I en del länder, som Spanien och Italien, ligger den genomsnittliga avgiften närmare 2 %.

En förklaring till att avgifterna i Sverige generellt sett är lägre än i övriga Europa kan ha att göra med att det råder större konkurrens i Sverige. Här finns många fristående fondbolag, medan en del länder har en mer konservativ struktur där bankerna har oligopol på fondmarknaden.

I korthet består skillnaden i hur fonden väljer vilka aktier den ska köpa och sälja från dag till dag. I en indexfond sköts detta automatiskt, av en algoritm i en dator. Algoritmen följer i förväg uppsatta regler som ska avspegla det aktieindex som fonden har som mål att följa. I en aktivt förvaltad fond är det istället ett team av börsexperter som fattar beslut utifrån sin uppdaterade förståelse för de bolag och marknader som ingår i portföljen.

Det är givetvis så att ett team av experter kostar  mer än en datoralgoritm, och aktivt förvaltade fonder har därför högre avgifter. Men som vi förklarar på annan plats, det som räknas i slutet av dagen är ju inte hur mycket avgift man har betalat utan hur stor avkastning man får på sitt sparande i olika fonder. Och där lyckas alltså aktiva Sverigefonder bättre än svenska indexfonder, efter avgifter, som vi visade i början av artikeln.

Ett börsindex är helt enkelt den sammanvägda utvecklingen för ett antal utvalda aktier. Ofta är det de största aktierna på en börs som ingår i indexet, och indexets utveckling används då som ett mått på hela börsens utveckling.

Det finns även index som består av aktier som valts ut på andra premisser än börsvärde. Ett exempel på detta är OMXS30, som innehåller de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen. Det är alltså inte de 30 största bolagen utan de 30 mest handlade aktierna vilket vid flera tillfällen har fått effekten att aktier som handlas intensivt under en period kommer in indexet.

Världens mest kända börsindex är kanske Dow Jones index som skapades redan 1896 och avspeglar värdeutvecklingen på 30 stora företag i USA. Det finns inga specifika regler för vilka bolag som ska ingå i indexet utan det bestäms av en kommitté baserat på vilka bolag de anser vara stora och ha ett gott renommé.