Vad är inflation?

Inflation är när den allmänna prisnivån i samhället ökar så att du får färre varor och tjänster för samma summa pengar. Penningvärdet minskar alltså till följd av inflation. I Sverige ansvarar Riksbanken för att se till att inflationen ligger på en låg och jämn nivå, målet är att den ska ligga på 2 procent per år. Riksbankens främsta verktyg för att reglera inflationen är reporäntan, som används för att öka eller minska efterfrågan i ekonomin genom att göra det dyrare eller billigare att låna pengar. Motsatsen till inflation är deflation.

Inflation kan uppstå av olika skäl, men det är sällan en enda orsak utan flera bidragande faktorer som tillsammans gör att prisnivån i ett samhälle höjs. Nedan är några exempel på vanliga orsaker.

För stor efterfrågan i förhållande till utbud
Inflation kan uppstå när efterfrågan har varit större än utbudet under en längre period. Det gör att priserna pressas upp, och att det då krävs mer pengar för att köpa samma tjänst eller vara. Ett exempel kan vara om efterfrågan på arbetskraft är större än utbudet och det leder till högre löner.

Stigande produktionskostnader
En annan orsak till inflation är om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger. Det leder till att företag behöver höja priserna på sina produkter för att inte gå med förlust. Ett exempel kan vara om priset på viktiga insatsvaror som olja eller elektricitet ökat i pris.

Förväntningar om inflation
Eftersom svenska hushåll och företag har vant sig vid att priserna höjs långsiktigt har löneförhöjningar och stigande priser blivit något som alla förväntar sig. Detta skapar en slags självuppfyllande profetia då stigande lönenivåer gör att priserna höjs.

Se även stagflation.

I hur stor grad inflationen kommer att påverka ditt sparande beror främst på vilken sparform du valt. Kapitalet är som mest utsatt när det placeras på ett vanligt sparkonto, eftersom även en låg inflationsnivå gör att kapitalet förlorar i värde. Nedan har vi tagit fram ett exempel som illustrerar hur samma summa pengar påverkas av inflationen beroende på om man sparar på sparkonto eller investerar på börsen.

Exempel:

Sara har ärvt 500 000 kronor som hon ska använda till en kontantinsats till en lägenhet när hon är färdig med sina studier om fem år. Hon bestämmer sig för att sätta in pengarna på ett sparkonto med 0,4 procents ränta.

Det innebär att hon efter 5 år har:
500 000 x 1,004^5 = 510 080

Under samma period följer fastighetspriserna inflationen på 2 procent per år. Det gör att det krävs mer pengar för att nå samma värde på kontantinsatsen som vid startpunkten.

500 000 x 1,02^5 = 552 040

Detta visar att värdet på Saras arv har sjunkit med nästan 42 000 kronor (552 040 – 510 080), det vill säga åtta procent, i förhållande till inflationen. Hon behöver alltså spara ihop ytterligare 42 000 kronor om hon vill ha råd med samma kontantinsats som hon hade fem år tidigare.

Nu ska vi se vad som händer med Saras arv om hon investerar det på börsen istället för att sätta in det på ett sparkonto. I exemplet utgår vi från att börsen stiger med 7 procent per år. Detta skulle innebära följande utveckling för Saras sparkapital:

500 000 x 1,07^5 = 701 276

Om Sara investerar sitt arv kommer det att växa 149 236 kronor (701 276 – 552 040) mer än inflationen, alltså 27 procent.

Eftersom den svenska Riksbanken har som mål att inflationen ska ligga kring 2 procent årligen innebär en inflationstakt som är högre än så att Riksbanken kommer att bromsa ekonomin genom att höja räntan. Inflation över inflationsmålet leder därmed oftast till stigande räntor. För centralbanker i världen finns olika parametrar som de tar hänsyn till inför räntebeslut men generellt sett så leder hög inflation till höjda räntor.

På kort sikt kan hög inflation leda till högre räntor vilket sänker värdet på riskfyllda tillgångar som aktier. Allt annat lika ska alltså börsen gå ned när räntan stiger. Men, ofta uppstår inflation på grund av att ekonomin går på högvarv och bolagen tjänar pengar vilket motverkar effekten av en högre ränta. Över längre tidsperioder har därför aktier varit en bra placering även i perioder av högre inflation. Vissa bolag, till exempel, banker kan dessutom öka sin intjäning när räntan stiger.

Aktiemarknaden
Aktiemarknaden ger generellt sett ett bra skydd mot inflation eftersom företag har möjlighet att höja sina priser, och därmed sin vinst, i takt med inflationen. Samtidigt finns det undantag; på marknader med hård konkurrens kanske inte företagen har möjlighet att höja sina priser i takt med sin egen kostnadsökning. Det är därför bra att diversifiera sina investeringar så att du inte satsar allt i en bransch eller ett enskilt bolag.

Realtillgångar
Realtillgångar är fysiska tillgångar med ett slags inneboende värde som snarare följer inflationen än att påverkas negativt av den. Om du vill förbättra inflationsskyddet i din portfölj bör du därför överväga att investera i guld, fastigheter, råvaror, skogsegendomar, kraftbolag eller liknande.

Företagsobligationer
Ett annat alternativ är att placera i företagsobligationer, vilket innebär att du lånar ut pengar till företag och erhåller en ränta på lånet. Eftersom denna ränta ofta är rörlig och baseras på reporäntan får du ett automatiskt inflationsskydd.

Om inflationen tar fart bör du investera dina pengar för att värdet på kapitalet inte ska urholkas, med andra ord är det inte läge att låta pengarna ligga kvar på ett sparkonto utan ränta. Detta kan vara lättare sagt än gjort då högre inflation ofta leder till högre ränta och därmed initialt sjunkande priser på till exempel bostäder och aktier. Över tid har aktier och aktiefonder gett god avkastning även när inflationen varit hög. Branscher som banker, fastigheter och råvaror har historiskt klarat sig extra bra. Vill du investera med lägre risk bör du undersöka om du kan placera i realtillgångar, företagsobligationer eller blandfonder.