Jämföra fonder – hur kategoriserar man olika fonder?

När man gör en fondanalys och sätter samman en balanserad fondportfölj, finns det ett antal sätt att dela in olika fonder utifrån deras inriktning och hur de jobbar.

I korthet kan man dela upp fonder efter följande aspekter:

• Tillgång – aktiefond, räntefond, blandfond
• Geografi – land, världsdel, global
• Bransch – teknik, läkemedel, råvaror osv.
• Bolag – stora eller små
• Förvaltning – aktiv eller passiv
• Annat – etik, hållbarhet

I fortsättningen ska vi dela in fonderna efter den första aspekten, vilken typ av tillgång eller värdepapper de innehåller. Men först ska vi förklara vad som menas med aktiv och passiv förvaltning av en fond.

Det finns aktivt och passivt förvaltade fonder. Passivt förvaltade fonder är fonder som placerar efter ett förutbestämt mönster. Det kan till exempel vara att fondens medel placeras för att följa utvecklingen i ett visst aktieindex. Passivt förvaltade fonder tar inte hänsyn till bolagsvärderingar eller nyheter på marknaden, utan är just passiva eller automatiska i sin placeringsinriktning.

Aktivt förvaltade fonder är fonder där ett team av förvaltare och analytiker bestämmer hur fondens medel ska placeras baserat på faktorer som aktievärdering, händelseutveckling på marknaden och nyheter från bolagen. En aktivt förvaltad fond bedriver ofta ett omfattande ägarstyrningsarbete i bolagen där fonden är ägare. Fondens förvaltare kan ta fram förslag till bolagets styrelse, föra en dialog med bolagets ledning om hållbarhetsfrågor och liknande. 

Fördelen med aktivt förvaltade fonder är att de genom sitt aktiva inslag har större chanser att hitta den bästa strategin i varje läge. Fördelen med passivt förvaltade fonder är att de kan hålla lägre avgifter, eftersom de helt enkelt kräver mindre personal.

Gemensamt för alla aktiefonder är att de placerar fondens tillgångar i aktier. Vilka aktier en viss fond väljer att placera i beror på fondens inriktning, till exempel på en viss bransch eller en viss geografisk marknad. Det är också vanligt med aktiefonder som är inriktade på att investera i en viss bolagstyp, till exempel småbolag.

Exempel på aktiefonder med geografisk inriktning

• Globalfond (aktivt förvaltad)
  Ungefärlig risknivå: 5 av 7
  Rekommenderad sparhorisont: Längre än 5 år
• Globalfond (passivt förvaltad)
  Ungefärlig risknivå: 6 av 7
  Rekommenderad sparhorisont: Längre än 5 år
• Sverigefond (aktivt förvaltad)
  Ungefärlig risknivå: 6 av 7
  Rekommenderad sparhorisont: Längre än 5 år
• Sverigefond (passivt förvaltad)
  Ungefärlig risknivå: 6 av 7
  Rekommenderad sparhorisont: Längre än 5 år

Andra geografiskt inriktade aktiefonder

• Europafonder
• Nordenfonder
• Rysslandsfonder
• Tillväxtmarknadsfonder
• Latinamerikafonder

Aktiefonder med branschinriktning

• Teknikfonder
• Läkemedelsfonder
• Fastighetsfonder
• Miljöfonder
• Råvarufonder

Aktiefonder med bolagsinriktning

• Småbolagsfonder
• Fonder med utdelnings- och värdebolag
• Fonder med mikrobolag (Microcap)

Räntefonder är fonder som placerar i olika typer av räntebärande instrument, ofta obligationer. Räntefonder kan delas upp i två kategorier:

• Korta räntefonder
• Långa räntefonder

Korta räntefonder är fonder som placerar i räntebärande tillgångar med kort löptid (dvs. kort tid till återbetalning). Det innebär att såväl risk som förväntad avkastning är låg. Vissa korta räntefonder är så kallade penningmarknadsfonder. De placerar i till exempel statsobligationer och företagscertifikat med mycket korta löptider. Dessa fonder har i regel lägst risk och lägst förväntad avkastning av alla fondtyper. De liknar på det sättet det klassiska sparkontot.

Långa räntefonder är fonder som placerar i räntebärande tillgångar med lång löptid. Dessa fonder har i regel högre risk och högre förväntad avkastning än korta räntefonder. En vanlig typ av lång räntefond är så kallade företagsobligationsfonder. De placerar i lån till företag (s k obligationer). Lannebo har till exempel en grön obligationsfond som placerar i särskilda gröna företagsobligationer. 

Exempel på korta räntefonder

• Penningmarknadsfonder
• Företagsobligationer Investment Grade

Exempel på långa räntefonder

• Obligationsfonder (stats- och bostadsobligationer)
• Företagsobligationsfonder
• High Yield-fonder (högräntefonder)

Blandfonder är fonder som innehåller flera typer av värdepapper, till exempel aktier och obligationer. Hedgefonder är fonder som placerar i flera typer av värdepapper där målet är att skapa en jämn avkastning oavsett om börsen går upp eller ner.

Det finns både aktivt och passivt förvaltade blandfonder. Passivt förvaltade blandfonder har på förhand bestämt hur stor del av fonden som ska utgöras av respektive tillgångsslag, till exempel 80 procent aktier. En aktivt förvaltad blandfond styrs istället av förvaltarteamet och varierar andelen aktier efter hur teamet bedömer att börsen kommer att utvecklas – man vill äga mer aktier när börsen rör sig uppåt, mindre när den är på väg ner.