Lågriskfonder

En lågriskfond är en fond med låg volatilitet, vilket betyder att dess värde är betydligt mer stabilt jämfört med en fond med högre risk. Några exempel på fonder som investerar i värdepapper med låg risk är räntefonder och vissa blandfonder. Aktiefonder är nästan alltid förknippade med hög risk, men också högre avkastning. Syftet med att investera i en lågriskfond, trots att den sällan ger lika hög avkastning som en högriskfond, är just stabiliteten.

I stort sett alla investeringar medför en risk att du ska förlora hela eller en del av den summa som du har investerat. Men när det kommer till fonder finns det också en relation mellan risk och avkastning – hög risk kan du få kompensation för i form av avkastning. Det mått som risken mäts i kallas för standardavvikelse, och beskriver hur mycket fondens värde har rört sig historiskt. När en fond har låg risk förutspås dess värde röra sig mindre än en fond med högre risk. En lågriskfonds värde är därmed mer stabilt.

Fonders risknivå (volatilitet) graderas enligt en sjugradig skala, där 1 är låg och 7 är hög risk, utifrån fondens historiska standardavvikelse. Dock finns det situationer då detta mått kan bli missvisande. Ett exempel är efter ett allmänt börsras då även mer stabila fonders riskbetyg ökar, vilket gör att de kan uppfattas som mer osäkra än de faktiskt är.

Det finns flera anledningar att spara i en lågriskfond. Lågriskfonden kan fungera som ett alternativ om du inte vill att dina sparpengar ska ätas upp av inflationen, men inte heller vill riskera att förlora dem på grund av svängningar på aktiemarknaden.

Att investera i lågriskfonder är också ett tillvägagångssätt för att balansera och minska risken i en portfölj som innehåller mycket aktier. Vid ett eventuellt börsras kan lågriskfonden dessutom hjälpa dig att behålla lugnet och hålla dig till din långsiktiga plan eftersom nedgången i det egna sparandet dämpas.

Ett exempel på vad som händer i en fond med låg risk vid ett kraftigt börsfall är Lannebo Räntefond kort som har riskklass 2 av 7. Fonden har funnit i över 10 år och det kraftigaste värdefallet i fondens historia inträffade vid pandemiutbrottet i mars 2020. Då sjönk fondens värde med -2,39 procent. Ett halvår senare var fonden åter tillbaka till en positiv avkastning för året. Detta kan ställas i relation till Stockholmsbörsen (SIXPRX) som sjönk med -18,2 procent i mars 2020.

Det som avgör en fonds risknivå är risken hos de värdepapper fonden investerar i. Den fondkategori med lägst risk är korta räntefonder, som i första hand innehåller statsskuldväxlar och företagscertifikat. Långa räntefonder har också låg risk, men inte lika låg som korta, och kan investera i kommun-, stats-, bostads- och företagsobligationer. Risken i en blandfond är medelhög, men den aktuella risknivån avgörs av hur stor del av fonden som består av aktier respektive räntebärande papper.

Fonder och aktiers risk mäts i regel som standardavvikelse. Ju större svängningar en fond eller en aktie uppvisar desto högre anses risken vara.

Vi menar att risk vid investeringar i första hand bör handla om risken till permanent kapitalförlust snarare än risken för värdesvängningar. Det innebär att förvaltarna hos Lannebo lägger mer fokus på att analysera det faktiska bolagets risker än aktiernas rörelser. En aktie som varierar kraftigt i värde men där det underliggande bolagets verksamhet utvecklas stabilt kan i vår mening vara mindre riskfylld än en aktie som rör sig lite men där det underliggande bolaget har stora problem i sin verksamhet.

Riskmåttet standardavvikelse tar inte heller hänsyn till värderingsrisk. En fond som innehåller högt värderade aktier har inte nödvändigtvis en högre riskklass än en fond med lågt värderade aktier.

Sammanfattningsvis kan man säga att riskmåttet standardavvikelse fångar upp en typ av risk men missar flera andra relevanta mått på risk. Lannebo har riskmedvetenhet som ett av ledorden i förvaltningen vilket för oss innebär att vi i vår förvaltning bedömer alla typer av risk, inte enbart standardavvikelse.