Bolagsbesök i Studsvik och oroliga stämmor

Under sommaren besökte vi Studsvik för att förkovra i oss hur kärnbränsleavfallshantering går till. Förutom att klä oss i ovanligt stilrena overaller och utrustas med dosimetrar (stråldosmätare) fick vi höra om bolagets unika position inom nukleär hållbarhet. I mötet med bolagets vd Camilla Hoflund, diskuterade vi även framtiden för kärnbränsleavfallshantering i en miljö med både ökat intresse för ny kärnkraft och snabb utveckling av nya teknologier, såsom små modulära reaktorer. Intressant var även en genomgång om den saneringsskuld som finns på många platser i Europa och i världen med lågreaktivt material, såsom kläder eller skyddsutrustning, som mer eller mindre lagras i tunnor och ställs i ett hörn. Här avser bolaget erbjuda tjänster för att hantera detta avfall genom kontrollerad förbränning och handhavande av kvarvarande avfall, och på så sätt förhoppningsvis hjälpa till att lindra en betydande miljörisk.

Med den större delen av den svenska stämmosäsongen 2024 bakom oss kan vi konstatera att den varit ovanligt stökigt. Allt från avbrutna stämmor till protestkörer och slagord från läktarna har förekommit. Bolagsstämmor är aktiebolags högsta beslutad organ och det är viktigt att aktieägare kan ställa ledning och styrelse till svars. Vi är övertygade om att fysiska stämmor där dialog kan föras direkt är värt att bevara.

Samtidigt är det inte svårt att förstå att bolag söker alternativ till dessa stora torgmöten, när de tvingas avbryta sammankomsten till följd av att aktivister tar över på ett sådant sätt att polis måste tillkallas. I efterdyningarna av en sådan händelse ser vi nu hur ett bolag på en extrastämma vill ändra sin bolagsordning för att tillåta digital stämma som alternativ. Vi tycker det är viktigt att inte böja sig för krafter som avser att bara förstöra och ställa till oreda, och vi kommer därför rösta nej till förslaget. Det tåls att upprepa att fysiska stämmor inför en publik av aktieägare är värda att bevaras och att alternativ enbart skall användas vid betydande kriser, som exempelvis pandemin. Det går självklart att argumentera för att upprepade allvarliga störningar under bolagsstämmor är en tillräckligt stark anledning att söka alternativ till den fysiska, men vi anser likväl att andra arrangemang för att undvika störningar är att föredra.

Ett av de samarbetsinitiativ som vi stödjer inom FAIRR organisationen handlar om proteindiversifiering av livsmedelsbolag. I detta initiativ ingår 65 investerare som tillsammans förvaltar 10 biljoner USD. Under juli månad fick vi en uppdatering om hur påverkansarbetet har gått under året, då dialogerna avslutades under juni månad. Investerare hade totalt 15 av 20 bolagsmöten under perioden och vi fick chansen att vara med i ett av dessa, med Woolworths. Resterande fem bolag valde att inte delta i några investerarmöten, dessa var: Costco, Amazon, Danone, Target och Walmart.

Några slutsatser:

• 95 % av företagen avsätter resurser för att utöka sitt växtbaserade utbud. Dock ser de flesta företagen inte detta som ett sätt att minska CO2 utsläppen, trots att 26 % av de indirekta utsläppen (scope 3) är kopplade till djurhållningsförsörjningskedjor.
• Medan 70 % av företagen anger att det finns klimatexpertis på styrelsenivå saknas kunskap om näring, där nivåerna ligger på 25 %.
• Trots att 90% av företagen är transparenta med medlemskap i intresseorganisationer, avslöjar endast 35% hur deras lobbying är i linje med både positiva klimat- och näringsutfall.
• 80% av företagen rapporterar bevis på att de stödjer sina djurproteinleveranskedjor för att minska koldioxidutsläppen, men få åtgärder tar hänsyn till en “rättvis omställning” (på engelska: Just Transition) och fokuserar huvudsakligen på regenerativt jordbruk, vilket förbiser påverkan av proteindiversifiering/kostförändring på leveranskedjor.
• Att attrahera den breda konsumenten och flexitarianer är en prioritet för företagen. De använder varierade marknadsföringsstrategier som lojalitetskortsrabatter, receptinspirationer och produktplaceringar i butiker.