Centralbankens balansgång – när kryptospekulation möter penningpolitik
Kreativiteten kring AI och kryptovalutor verkar sakna gränser. Den 18e oktober 2024 lanserades ett nytt kryptomynt med det sofistikerade namnet Fartcoin. Bakom namnet ligger faktiskt mer processorkraft än vad en oinsatt kanske tror vid första anblicken. Utvecklarna lät nämligen två AI-modeller diskutera sig fram till det perfekta kryoptomyntnamnet och landade då i just Fartcoin efter många överväganden. Marknadsvärdet är för stunden över 10 miljarder svenska kronor och skulle därmed med råge platsa marknadsvärdesmässigt i ett svenskt småbolagsindex. Är det dessa hejdlösa spekulationer som den amerikanska centralbanken vill begränsa med sin penningpolitik?
Detta avhandlar vi i månadens krönika.
I september 2024 när den amerikanska centralbankens ledamöter träffades var det främst arbetsmarknaden som bekymrade som var det stora diskussionsämnet. Inflationen var under kontroll och fingret låg på hanen för fler räntesänkningar om arbetsmarknaden skulle försvagas ytterligare. Men i takt med att sysselsättningen utvecklades stabilt samt att kärn-KPI steg med cirka 0,3 i månadstakt fyra gånger på raken, hamnade återigen inflationen i centrum och fingret på hanen släpptes. Sänkningen den 18 december med 25 punkter var kassaskåpssäker men att den nya prognosen för räntan skulle gå från fyra förväntade sänkningar till enbart två under 2025 var en överraskning. Om ledamöterna velat vara mer mjuka hade det funnits möjlighet att lägga mer tonvikt på PCE (Personal Consumption Expenditures) som senast enbart steg med 0,1 procent i månadstakt. Dessutom hade de kunnat lägga mer fokus på riktningen för arbetsmarknaden, det vill säga, även om arbetslöshet är på låga nivåer och inte har stigit dramatiskt finns det flera indikatorer som tyder på att den svalkas av.
Andelen som säger upp sig är låg, antalet lediga jobb sjunker och inom tillverkningsindustrin sjunker antalet sysselsatta jämfört med för ett år sedan. Att centralbanken återigen lyfter inflationsriskerna så pass mycket kan ha att göra med att de tar höjd för den nya administrationen planer på skattesänkningar och tariffer. Dock är detta inget som de talar högt om. Dollarn har nu stärkts 8 procent mot Euron sedan slutet av september och detta kommer inte att vara till en fördel för den redan trötta tillverkningsindustrin. Den starka dollarn blir åtstramande för framväxande marknader vars lån ofta är utställda i dollar. Vad som kan vända dollarn i närtid är svårt att peka på när samtidigt amerikansk tillväxt är bättre än Europa och Kina.
Troligen behöver den amerikanska centralbanken växla fot igen för att få lite större rörelser i både räntor och dollarn. Ett nytt fotskifte ligger nog tidigast ett par månader bort givet att inflation och arbetsmarknad kommer in åt det svagare hållet. Dock tror vi potentialen i en sådan rörelse är större än åt en starkare dollar då vi redan bakat in en så pass stor del av stramare penningpolitik samt en Trump-seger. Om ledamöterna känner sig osäkra på hur de ska agera, kanske de ska låta två AI-modeller diskutera vad som vore den perfekta penningpolitiken.
Erik Nilsson
Allokeringsansvarig
