Decemberdialoger som gör skillnad, från skogsbolag till fastigheter

I början av december träffade vi Hydro Ones nya CFO och IR under deras besök i Stockholm. Diskussionerna rörde bland annat operationella frågor och möjligheterna att sätta Science-Based target. Hydro One håller till i Ontario – en provins i Kanada med både stora satsningar på elektrifiering och fossilfri energiproduktion, samt en växande befolkning tack vare en hög andel immigranter. Denna mix skapar hållbarhetsmöjligheter då större befolkning innebär högre energibehov, och den ökade elektrifieringen driver på efterfrågan ytterligare. Dessutom planeras nya batterifabriker i Ontario, vilket också kommer driva på ett ökat behov av el. Hydro One är mellanhanden som ser till att elen kommer från producenten till användaren och är väl positionerade för att nyttja dessa hållbarhetsmöjligheter. Vad gäller målsättning enligt SBTi finns det utmaningar. En stor fråga för Hydro One är att estimera utsläpp inom Scope 2, som påverkas av nätförluster vid elöverföring. Nätförluster är den el som försvinner som värme när den transporteras genom ledningarna. Tyvärr finns det idag ingen teknik för att helt undvika dessa förluster. Hydro One jobbar nu på att uppdatera sina mål för både Scope 1 och Scope 2, för att bättre inkludera dessa utsläpp i sina planer.

I december träffade vi det svenska fastighetsbolaget NP3 för att ge input till deras dubbla väsentlighetsanalys inför den kommande CSRD-rapporteringen. Bland väsentliga frågor som identifierats fanns energieffektivitet, klimatrisker, mångfald och god affärsetik – ämnen som NP3 redan har ett starkt fokus på. Bolaget har höga ambitioner inom hållbarhet där de både har satt ett kortsiktigt 1,5-graders mål och ett långsiktigt nettonollmål, båda godkända av SBTi. NP3 ligger även I framkant gällande energieffektivitet. De har en plan och arbetar aktivt för att optimera sina fastigheter och vara väl förberedda inför EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda.

Via investerarsamarbetet ”Hållbart Värdeskapande” hade vi tillsammans med andra investerare dialoger med skogsbolagen Holmen och SCA som fokuserade på FSC-certifiering, arbetet med biologisk mångfald och relationen med samerna. Båda bolagen har ett strukturerat arbetssätt för hållbar skogsvård och biologisk mångfald, men båda betonade att biologisk mångfald är komplex att mäta och att specifika mål är svåra att sätta. Mycket beror på att biologisk mångfald varierar med geografiskt läge och tidsperspektiv, vilket kan göra det svårt att enhetligt mäta och rapportera framsteg och därmed sätta gemensamma mål för ett helt skogsbestånd. Holmen och SCA är båda certifierade enligt både FSC och PEFC och flera av SCA:s mål för skogsbruket är kopplat till FSC-certifieringen. Dock finns bitar med FSC som bolagen inte är helt nöjda med: SCA ser en problematik med att skogsägare fått mindre inflytande i styrningsstrukturen av FSC och Holmen lyfte fram utmaningar med att certifieringskrav och nya EU-regelverk överlappar till viss del. Vad gäller relationen med samerna, har båda bolagen processer för samplanering med samerna, men SCA påpekade att processen ofta är långsam och svår att koordinera. Vi är medvetna om att dessa frågor är svåra och tar tid att diskutera. Vi kommer därför inom snar framtid följa upp dessa dialoger för att få reda på mer detaljer och fortsätta påverka bolagens arbete kring dessa frågor.

I december hade vi två möten med AAK, ett inom ramen för initiativet SPRING och ett tillsammans med en nordisk grupp investerare. Dialogerna fokuserade på deras framsteg och utmaningar inom hållbarhet, lobbyingaktiviteter, biologisk mångfald samt rapportering. AAK har ett stort fokus på RSPO-certifierad palmolja med 89 % verifierad avskogningsfri palmolja och förväntar sig ytterligare framsteg inom kort, även om de sista procenten förväntas vara de mest komplexa. AAK ser RSPO-certifiering som ett steg mot EUDR-kompatibilitet och arbetar med spårbarhet till plantager. Dock är de långt ifrån sitt 2025-mål för spårbarhet gällande soja, delvis på grund av bristande insyn från de större aktörerna utanför Europa. AAK kommenterade även förseningen av EUDR och ser detta som en möjlighet att förfina sina system, men att det också har orsakat frustration på grund av tid och kostnader som bolaget lagt på att öka sin andel RSPO-certifierad palmolja. AAK lyfte sitt arbete med biologisk mångfald i leveranskedjan, där de planerar en större biodiversitetsbedömning, inspirerad av TNFD, för att identifiera områden med störst påverkan och de överväger även att sätta ett mål för biologisk mångfald enligt SBTN. På SPRING-mötet var politisk lobbying även uppe på bordet, inklusive transparens kring sådana aktiviteter. AAK:s politiska engagemang sker främst via branschorganisationer, men de har också direktkontakt med politiker. De nämnde utmaningar med att hinna med ett större lobbyingarbete på grund av sin lilla storlek och decentraliserade organisation.

Inom ramen för investerarinitiativet Nature Action 100 hade vi under året vårt andra möte med Essity. På mötet diskuterade vi bolagets benchmark-bedömning som publicerades under hösten, där vi bad om deras kommentarer kring resultatet. Bolaget upplevde att resultatet var rättvist och uppskattade tydligheten kring områden där de kan förbättras. En central fråga var om bolaget har genomfört en bedömning av sin största negativa påverkan på biologisk mångfald. Essity delade att de har kartlagt sin vattenförbrukning i områden med hög vattenstress. Vi uppmuntrade bolaget att genomföra en liknande analys av produktionsanläggningar som eventuellt ligger i områden känsliga för biologisk mångfald. Vi diskuterade även SBTN FLAG och noterade att bolaget fortfarande inväntar vägledning för sin sektor. Eftersom skogsbolagen vi haft dialog med denna månad, har varit något kritiska till FSC-certifiering bad vi om Essitys syn på certifieringens framtid. Essity var tydliga med att FSC-certifiering fortsatt är en prioritet för dem och att målet är att bibehålla 100 % certifiering. Andra områden som togs upp under mötet inkluderade nya regelverk som CSRD, EU:s avskogningsförordning och det nyligen antagna direktivet om förpackningsavfall. Företaget ser positivt på dessa regleringar.