EU:s nya taxonomi – 8 saker du bör känna till

Maria Nordqvist, hållbarhetsexpert på Lannebo, förklarar de viktigaste punkterna att förstå om den nya taxonomin.
Nyheter
_39R9317 kopia

1. Vad är taxonomin?

Taxonomin definierar vad som bedöms vara en miljömässigt hållbar ekonomisk aktivitet, eller ”grön intäkt” som det också kallas. Med taxonomin får investerare ett gemensamt ramverk som hjälper till att identifiera graden av miljömässig hållbarhet i investeringarna.

2. Vilka bolag omfattas av taxonomin?

EU har utgått ifrån sex uppsatta miljömål: (1) Minska klimatförändringarna, (2) Klimatanpassning (3) Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (4) Omställning till cirkulär ekonomi (5) Förhindra och kontrollera föroreningar (6) Skydd och återuppbyggnad av biologisk mångfald samt ekosystem. För de två första målen som handlar om klimatförändringar har man tagit fram detaljerade gränsvärden tillsammans med experter inom olika områden. Då antalet ekonomiska aktiviteter är oändligt har EU utgått från de branscher som tillsammans står för närmare 95 procent av de globala utsläppen. Inom dessa branscher har EU tillsammans med expertgrupper identifierat cirka 70 ekonomiska aktiviteter för vilka de har satt detaljerade gränsvärden. Om den ekonomiska aktiviteten lever upp till gränsvärdet är den i linje med EU:s klimatmål.

De branscher som omfattas av taxonomin vid starten är:

  • Skogsbruk
  • Jordbruk
  • Tillverkningsindustri
  • El- och kraftförsörjning
  • Vatten, avlopp, avfall och sanering
  • Transport och lager
  • IT och telekom
  • Bygg- och anläggning
  • Fastighetsbranschen
  • Finans- och försäkringsbranschen
  • Forskning och utveckling

3. Vad anses vara "grönt"?

För att en aktivitet ska bedömas vara miljömässigt hållbar måste den väsentligt bidra till minst ett av EU:s sex klimatmål och får inte väsentligt skada något av de andra. Att väsentligt bidra definieras som att nå upp till de gränsvärden som är framtagna. Samtidigt måste aktiviteten leva upp till minimikrav kring sociala aspekter.

4. Vilka sektorer berörs inte av taxonomin?

Eftersom de branscher som valts ut tillsammans står för 95 procent av världens totala utsläpp var det rimligt av EU att börja där. Med det sagt finns det många hållbara ekonomiska aktiviteter både inom dessa branscher samt i andra branscher, som ännu inte inkluderas i taxonomin. Taxonomin är således inte en uttömmande lista på vad som är hållbart utan anger i dag endast en liten andel av vad som är miljömässigt hållbart.

5. Vem behöver göra något med anledning av taxonomin?

Finansmarknadsaktörer som fondbolag måste för finansiella produkter som marknadsförs som hållbara redovisa hur de beaktar taxonomin i sina investeringar och hur stor andel av fonden som består av gröna aktiviteter enligt taxonomin. Det brukar kallas taxonomy alignment. Sedan måste alla svenska företag med fler än 250 anställda gå igenom sina ekonomiska aktiviteter och redovisa hur stor del av intäkterna som är gröna aktiviteter enligt taxonomin. I Europa går gränsen vid 500 anställda men Sverige har valt att sätta en snävare gräns för att få fler företag att rapportera enligt taxonomin. Företagen måste redovisa gröna aktiviteter som en andel av både omsättning, CAPEX och OPEX.

6. När ska det ske?

Taxonomiförordningen börjar gälla 1 januari 2022 vilket innebär att företag och finansiella produkter ska redovisa sin andel gröna intäkter i årsredovisningarna för 2022. För finansiella produkter ska även informationsbroschyren innehålla dessa uppgifter från och med 1 januari 2022.

7. Vad är syftet med taxonomin?

Det bakomliggande syftet är att uppnå Parisavtalet och hålla den framtida globala uppvärmningen till en bra bit under 2 grader. I mars 2018 presenterade EU en tiopunktsplan med syftet att omallokera kapital till hållbara investeringar, göra hållbarhet till en naturlig del i investerares riskhantering och främja transparens och långsiktighet. Taxonomin var den första punkten av de tio.

8. Vad händer härnäst?

Taxonomin är i dag framtagen för två av de sex klimatmål som EU definierat. Nästa steg för EU är att definiera gränsvärden för ekonomiska aktiviteter inom resterande miljömål, 3-6. De ska vara klara och börja tillämpas 1 januari 2023. Därtill diskuteras en så kallad ”brun” taxonomi, det vill säga en taxonomi som definierar vad som väsentligt skadar något av miljömålen.

Läs Lannebos hållbarhetsrapport Horisont om den nya taxonomin

Lannebo Marknad & Strategi kommer en gång i månaden och innehåller månadsrapporter, nyheter och marknads kommentarer

Relaterade artiklar

Make the market great again!

Det amerikanska valet var en rysare in till valnatten att döma av valundersökningar och spelodds. ...
Läs mer

Med fingret på hållbarhetens puls – insikter från Toronto och PRI

Tidigt i oktober reste vi, Viktoria Voskressenskaia och Erik Durhan, till Toronto för att delta i den prestigefyllda PRI in Person-konferensen....
Läs mer

Kalmar kommun investerar för framtida generationer – tillsammans med Lannebo

När Kalmar kommun sålde sitt industrifastighetsbolag för att göra framtidsinvesteringar, fick de över en miljard kronor över. ...
Läs mer

Nobelstiftelsen om kapitalförvaltning – igår, idag, imorgon

Nobelstiftelsen har sedan sin start tredubblat det kapital Alfred Nobel en gång testamenterade, men beskriver sig fortfarande som försiktiga investerare...
Läs mer

Lannebo söker Backend-utvecklare till innovativt team

Vill du utvecklas inom tech i en miljö där kunskap, innovation och tillväxt står i fokus? Då är du välkommen till Lannebo Kapitalförvaltning...
Läs mer

Lannebo Investeringsinsikt: När hjärnan kämpar mot exponentiell tillväxt

Vår hjärna har svårt att greppa exponentiell tillväxt, som i historien om riskornen på schackbrädet. Ränta på ränta-effekten fungerar på samma sätt: små summor växer snabbt över tid, men kräver tålamod och långsiktighet för att...
Läs mer

Finalist Årets Sparprofil 2024: Sparmakarna – Karin Löf och Johan Persson

Karin Löf och Johan Persson, kända som Sparmakarna, är finalister för Årets Sparprofil 2024. Med sin praktiska och lättförståeliga approach till privatekonomi har de inspirerat många att ta kontroll över sin ekonomi och skapa långsiktig...
Läs mer

Finalist Årets Sparprofil 2024: Mathilda Vernersson

Mathilda Vernersson, grundare av Över till Annat, är en av årets finalister för Årets Sparprofil 2024. Genom sitt engagerande arbete på sociala medier har hon hjälpt familjer och individer att ta kontroll över sin vardagsekonomi...
Läs mer

Finalist Årets Sparprofil 2024: Ara Mustafa

Ara Mustafa, investeringscoach på Nordnet, är en av årets finalister för Årets Sparprofil 2024. Genom sina populära utbildningsvideor på sociala medier har han gjort sparande och investeringar mer tillgängligt för en bredare publik och hjälpt...
Läs mer

Finalist Årets Sparprofil 2024: Annika Creutzer

Annika Creutzer är en av årets finalister för Årets Sparprofil 2024 och är känd som den trygga rösten inom ekonomi i radio. Genom sitt arbete med folkbildning har hon hjälpt tusentals att förstå privatekonomi och...
Läs mer