Januari som sätter spår – från naturens framtid till hållbara obligationer

Under 2024 på COP16 lanserade Nature Action sitt “company benchmark” där initiativet utvärderar bolags framsteg utifrån förväntningarna från initiativet. Över två tredjedelar av alla bolag har ett åtagande att skydda naturen och ungefär hälften av alla bolag har uppsatta mål kopplat till åtagandet. Något som majoriteten av bolagen släpar efter på är att redovisa en bedömning av materiella risker och möjligheter samt hur verksamheten påverkar och är beroende av naturen och biologisk mångfald. Dessutom rapporterar mindre än en tredjedel av bolagen någon KPI relaterad till att respektera lokalbefolkningar. I mars 2025 kommer initiativet skicka ut nya brev till bolagen för att uttrycka en förväntan om ett stärkt arbete kring biologisk mångfald. Vi kommer i samband med det att boka in uppföljningsmöten med bolagen vi har dialoger med inom ramen för initiativet, vilka är Colgate-Palmolive, Essity, Orica, Woolworths, UPM-Kymmene och Stora Enso.

Tre av våra räntefonder är investerade i en hållbarhetslänkad obligation (Sustainability-linked bond, SLB) från BEWI. Till skillnad från gröna, sociala och hållbara obligationer, är pengarna inte öronmärkta till hållbara projekt i en SLB, utan där åtar sig istället bolaget att uppnå specifika hållbarhetsmål, där misslyckande att nå målen leder till ett högre obligationspris vid inlösen. BEWI har ett mål om att uppnå en viss mängd återvunnet material som används i produktionen, där ett delmål var att uppnå en viss mängd återvunnet material under 2024. Under årsskiftet noterade vi att BEWI inte uppnådde delmålet som var kopplat till obligationen och tog därför kontakt med dem för att förstå anledningen till det. BEWI pekar på att målet var väldigt ambitiöst satt och att det i kombination med sämre marknadsförhållanden, låg betalningsvilja för återvunnet material samt en svag byggsektor påverkat utfallet. Trots detta har insamlingen ökat och BEWI uttrycker inte att de ser detta som ett misslyckande. Andelen återvunnet material är fortfarande av stor vikt för att bolaget ska minska sina egna utsläpp och nå sina klimatmål. Framöver ser bolaget ökad betalningsvilja, drivet av en starkare marknad och nya regleringar. Vi fortsätter att följa utvecklingen och bolagets hållbarhetsarbete.

Bewi återfinns i fonderna: Lannebo High Yield, Öhman Grön Obligationsfond, Räntefond Kompass

Vi har tidigare haft en dialog med papptillverkaren Billerud Korsnäs om deras arbete med biologisk mångfald och klimat. Under januari tog vi kontakt med dem för en uppdatering av deras arbete med detta. Billerud har satt nya mål för att minska sina scope 1- och 2-utsläpp, vilka har validerats av SBTi. De har kartlagt sina utsläpp och tagit fram handlingsplaner för att nå målen men arbetar fortfarande med att kartlägga sina scope 3-utsläpp och utveckla en strategi för att minska dem för att kunna sätta nettonoll mål. De menar att det är viktigt att förstå sina åtaganden och ha en tydlig grund innan de sätter sådana mål. Samtidigt har de redan åtagit sig att sätta ett nettonoll mål via SBTi, vilket vi tycker blir lite motsägelsefullt. Vi diskuterade även deras relativt nya verksamhet i USA och fick en uppdatering om arbetet med omställningen där, där den största utmaningen är att få tag på biomassa för att fasa ut användningen av fossila bränslen. Vad gäller biologisk mångfald tycker vi Billerud saknar konkreta mål kopplat till biologisk mångfald, men följer upp detta i samband med deras CSRD-rapportering där biologisk mångfald väntas vara en materiell indikator.

Billerud återfinns i följande fonder: Marknad Sverige Bred, Marknad Sverige, Lärarfond Balanserad, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Försiktig och Öhman Sverige.

Under januari har vi röstat för ett aktieägarförslag i det amerikanska livsmedelsföretaget Hormel som kräver utfasning av användningen av dräktighetsbås. Dräktighetsbås är små, individuella burar där grisköttsproducenter håller dräktiga suggor. Båsens yta är liten och ger suggorna lite utrymme för rörelse. Forskning visar dessutom att suggor som hålls i dessa bås löper en ökad risk för urinvägsinfektioner, försvagade ben, förvuxna hovar och dödlighet. I EU och flera amerikanska delstater är detta förbjudet, men det finns fortfarande flera delstater som använder dräktighetsbås. Sedan flera år tillbaka har flera livsmedelsbolag tagit ställning i frågan och åtagit sig att fasa ut användningen av båsen. Aktieägarförslaget som lades fram på stämman kräver att Hormel fastställer mätbara, tidsbundna mål för att fasa ut användningen av dräktighetsbås och infasning av stall för grupper av suggor  i sin försörjningskedja.

Bolaget återfinns i fonderna: Marknad USA, Marknad Global

I teknikbolaget Tobii har Lannebo varit stora ägare under en lång tid – och var under hösten -24 största ägare och därmed innehaft positionen som ordförande för valberedningen. Valberedningens uppgift är att utvärdera samt nominera styrelsen samt dess ordförande till stämma. Bolaget har tyvärr brottats med betydande utmaningar och vi har stadigt sålt av vårt innehav då vi se bättre möjligheter i andra bolag. Till följd av detta har bolagets ägarstruktur förändrats, och en ny styrelse nominerades till en extrastämma som hölls i januari. I samband med denna stämma lämnade Lannebo valberedningen då vårt ägande nu var obetydligt i förhållande till bolagets grundare.

Bolaget finns idag enbart i fonden Marknad Sverige Bred.