Nobelstiftelsen om kapitalförvaltning – igår, idag, imorgon

Nobelstiftelsen har sedan sin start tredubblat det kapital Alfred Nobel en gång testamenterade, men beskriver sig fortfarande som försiktiga investerare. Vid en exklusiv kundkväll anordnad av Öhman Fonder (Numera Lannebo) fick vi höra från Ulrika Bergman, finanschef på Nobelstiftelsen, om hur stiftelsen tar hand om det förtroende de förvaltar.

En majoritet av svenskarna har sett bilderna från Nobelprisutdelningen som varje år kablas ut över världen den tionde december. Inte lika många känner till hur Nobelstiftelsen förvaltar sina pengar. Därför bjöd Öhman Fonder in sina stiftelsekunder till en kväll på Nobelmuseet där Ulrika Bergman gav svar på många frågor.

– När Alfred Nobel dog 1896 hade han en förmögenhet om 31 miljoner kronor, motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde, berättar hon.

Merparten av Alfred Nobels förmögenhet testamenterades till en stiftelse som skulle ansvara för att förvalta kapitalet och har i uppdrag att varje år kunna dela ut pris till de personer som gjort störst nytta för mänskligheten inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt fred. Men hur skulle pengarna förvaltas?

– Alfred Nobel hade skrivit att pengarna skulle investeras i säkra värdepapper, säger Ulrika Bergman.

I början kunde stiftelsen endast investera i statliga och kommunala obligationer, företagsobligationer om det fanns säkerhet, samt i fastigheter i Stockholm, något som har utvecklats genom åren. På 1950-talet fick stiftelsen lov att börja investera i aktier, och sedan 1970-talet   moderniserades förvaltningen och idag har vi en ännu mer diversifierad portfölj.

Nu uppgår kapitalet till nära sex miljarder kronor och är placerat i aktier, räntor, hedgefonder, reala tillgångar så som fastigheter och infrastruktur samt private equity. Ulrika Bergman ansvarar för investeringarna tillsammans med Nobelstiftelsens investeringskommitté.

– Kommittén fattar alla beslut kring nya tillgångsklasser och tillgångsfördelning, samt vilka förvaltare vi ska anlita. Vi investerar inte själva direkt i aktier, obligationer och värdepapper i övrigt utan tar hjälp av förvaltare som till exempel Öhman Fonder.

Målet för Nobelstiftelsen är att ha i snitt tre procent årlig real avkastning för att täcka kostnaderna för pris, fest och administration som totalt ligger på drygt två procent årligen.

– Från början var prissumman 150 000 kronor, motsvarande lite mindre än elva miljoner i dagens penningvärde, vilket är vad prissumman beslutats till i år.

– Både kapitalet och nobelpriset har fluktuerat ganska mycket över tid. På 1940-talet var det reala värdet av prissumman endast en tredjedel jämfört med värdet vid Nobelprisets instiftande.

Det senaste årets makroekonomiska utveckling med hög inflationstakt har inneburit en utmaning att nå avkastningsmålet. Men Ulrika Bergman är inte orolig för stiftelsens långsiktiga förmåga att bevara sitt kapital som läget är nu.

– Vi har haft förmånen att ha en avkastning som ligger över vårt mål i många år, vilket betyder att det inte är avgörande att överavkasta varje enskilt år.

Hon säger att även om det är svårare att uppnå hög real avkastning i dagens miljö, så finns det alltid intressanta möjligheter inom de olika tillgångsslagen, just nu sticker räntor ut som börjar bli attraktiva efter årets ränteuppgångar.

– I och med att vi har en väl diversifierad portfölj har vi ofta möjlighet att generera god avkastning även i tider som denna. Vi fokuserar på långsiktiga strukturella trender, och vår riskaptit är inte särskilt hög utan är väl avvägd mot målsättningen.

Alfred Nobels testamente korresponderar väl med dagens allmänna intresse för ansvarsfulla investeringar.

– Det är viktigt för oss och vi började investera i gröna obligationer redan 2014. Vi har skrivit under Principles for Responsible Investments (PRI) och vi har en policy som vi ser över årligen. Vi föredrar att investera hos fondförvaltare som har kommit långt i utvecklingen avseende ansvarsfulla investeringar.

Hur tror du arbetet med investeringar kommer att förändras i framtiden?

– Det grundläggande arbetet med kapitalförvaltning kommer nog att vara relativt oförändrad, men jag tror att vi kommer att se mer avancerade systemlösningar och jag kan tänka mig att jag om några år har en AI-assistent som hjälper mig med en del av analysarbetet och att ta fram underlag för beslut och effektiviserar administrationen.