Nystart för världen
20 år kan tyckas som en lång tid, men tittar du bakåt 20 år så känns det inte så länge sedan. ”Jag minns det särskilt väl för det var mitt första år i finansbranschen”, säger Charlotta Faxén. År 2000 var också året då Lannebo grundades, vilket gör att man i år kan fira 20 år av framgångsrik aktiv fondförvaltning. Men det har sannerligen inte saknats hinder på vägen. Redan första verksamhetsåret 2000 föll börsen på bred front när it-bubblan sprack. Hösten 2008 kom nästa börskrasch när den överhettade finansmarknaden kollapsade och det krävdes massiva räddningsinsatser från världens regeringar och centralbanker för att rädda bankerna och den globala ekonomin. Men ingen kris har varit så djup och så omfattande som den vi just nu genomlever.
“Den största skillnaden är att coronakrisen berör människors säkerhet och personliga hälsa. Tidigare kriser har handlat om företagen och bankerna, vilket i sin tur påverkat människorna och vårt samhälle”, säger Charlotta Faxén. Hela världen frågar sig just nu vad som väntar på andra sidan viruspandemin, och vidare efter det. Så också Charlotta Faxén och Peter Lagerlöf, som tillsammans förvaltar fyra av Lannebos fonder, bland andra Lannebo Sverige Hållbar och Nordenfonden Lannebo Nordic Equities.
“Effekterna av coronakrisen kommer vi att leva med många år framöver. En del är nytt, men mycket känns igen. De megatrender som dominerade i näringslivet pre-corona, som digitaliseringen och hållbarhetsvågen, har bara förstärkts av krisen”, säger Peter Lagerlöf. Flera experter har varnat för att företagens omställning mot hållbarhet kan komma att nedprioriteras när vi nu rusar in i en lågkonjunktur, men Lannebos förvaltarduo tror det blir tvärtom.
“Medarbetarnas och kundernas hälsa kommer att få ett helt annat fokus för företagen post-corona. Det kommer inte att räcka att bara tänka på det ekonomiska, utan sociala frågor kommer att spela en allt viktigare roll för ett företags framgång. Som företagare har man inte råd att slarva med de här frågorna, för då kommer ingen vilja jobba hos dig och ingen vill köpa dina produkter”, säger Charlotta Faxén.
Den nedstängning av samhället och industrin som gjordes i stora delar av världen i samband med pandemins utbrott i våras har paradoxalt nog öppnat enorma möjligheter för att ta tag i en potentiellt ännu värre kris: det överhängande globala klimathotet.
“De minskade luftföroreningar som uppmättes i de storstäder som genomförde nedstängningar räddade de facto många människoliv. I Indien finns det barn som sett en blå himmel för första gången i sitt liv. Den gröna omställning som vi pratat om under hela 10-talet blev plötsligt verklig. När världen startar upp igen finns chans att göra om och göra rätt. Alla stora investeringsbeslut som tas nu måste syfta till att skynda på omställningen mot en hållbarare värld”, säger Charlotta Faxén. Men coronakrisen har också satt i gång negativa krafter, som riskerar att frodas framöver.
“Vi fick en mer egoistisk värld, där länder stängde gränser och roffade åt sig av skyddsutrustning framför näsan på andra. Redan innan coronakrisen var den globala frihandeln på dekis, med handelskriget mellan USA och Kina som utlösande faktor. Allt talar för att den utvecklingen bara kommer att förvärras kommande år”, säger Peter Lagerlöf.
Det kommer inte att räcka med att bara tänka på det ekonomiska, utan sociala frågor kommer spela en allt viktigare roll.
Vad innebär det för Sverige och Europa?
“Vi kommer ta hem mer produktion från Kina och Asien. Många företag ser över sina inköpskällor, ingen vill hamna i samma komponentbrist igen. Svagheterna med globaliseringen och just-in-time-produktion på andra sidan världen blottlades med krisen. Det blir mer riskspridning och Europa kommer bli mer självförsörjande.”
Är det bra eller dåligt för Sveriges konkurrenskraft?
“Sammantaget blir nog utgången ganska neutral för Sveriges del. För de stora svenska industribolagen spelar det inte så stor roll om tillverkningen sker i Kina eller Europa, eftersom produktionen i Asien har automatiserats och inte längre är så arbetsintensiv. Klädindustrin och andra tillverkningsbranscher som fortfarande kräver mycket handarbete kommer att få högre kostnader, men vinner andra fördelar.”
Vad ser ni för framtida vinnare efter krisen?
“Pandemin visade ju riskerna med livsstilssjukdomar som högt blodtryck och diabetes, så företag som sysslar med förebyggande hälsoåtgärder, allt från gymkedjor och cykelförsäljare till producenter av hälsosam mat, tror vi har en ljus framtid. Andra framtidsbranscher vi ser är företag som sysslar med förnybar energi, energieffektivitet och gröna byggnader”, säger Charlotta Faxén.
Vilka branscher kommer att få det svårt?
“Flygindustrin kommer ju ha det tufft många år framöver. Privat kommer vi nog fortsätta vilja flyga på semester, men affärsresandet kommer aldrig tillbaka till vad det var. Det har gått upp för alla att det går att ha effektiva möten och konferenser på distans”, säger Peter Lagerlöf. Facebookchefen Mark Zuckerberg sa nyligen att han räknar med att hälften av alla Facebookanställda kommer att jobba hemifrån om 10 år. Men det är inget framtidsscenario som Lanneboduon tror på generellt.
“Det är bra att man kan vara flexibel med hemarbete när det behövs, men det är mycket som skulle gå förlorat om alla jobbade hemifrån permanent. Det är svårt att skapa en företagskultur och en bra teamkänsla om man aldrig ses. Det räcker med att gå till en själv, Lannebo skulle tappa i tempo, effektivitet och samordning om vi inte hade vår gemensamma bas här på kontoret”, säger Charlotta Faxén.
Vad ser ni mer för långsiktiga trender?
“Konsumenterna kommer att köpa färre prylar. Det finns ingen plats för ›slit- och släng‹-produkter. Fokus blir på kvalitet i stället för kvantitet. Vi kommer överlag att äga färre saker, och hyra mer”, säger Peter Lagerlöf.
Hur svårt är det att göra prognoser om börsen och den ekonomiska utvecklingen i det osäkra läge vi befinner oss i?
“Det är enormt svårt, det kan inte bli annat än kvalificerade gissningar. En försvårande omständighet är den nollränta som blivit det nya normala. Det är en situation vi aldrig förr har haft. Det är uppenbart att nollräntan bidrar till att hålla uppe börskurserna. Nollräntan mer eller mindre tvingar in pengarna på aktiemarknaden i investerarnas jakt på någon slags avkastning, vilket gör att det antagligen tas mer risker än det borde på börsen i dag. Räntans återkomst kan bli en riktig rysare, någonstans där i framtiden”, varnar Peter Lagerlöf.
Läs mer: Peter Lagerlöf om börs- och konjunkturläget 2020
Med så ovissa nutidsförhållanden, där förutsättningarna ändras från dag till dag, kan det te sig idiotiskt att sia om utvecklingen 20 år framåt i tiden, men enligt Peter Lagerlöf är det på sätt och vis lättare.
“Ju skakigare det är, desto svårare blir det att göra korttidsprognoser. Men drar du ut tidslinjerna över decennier ser du att ekonomin långsiktigt bara går åt ett håll och det är uppåt. I princip är det endast två saker som styr BNP, och det är produktivitet och befolkningsmängd. Så länge dessa två parametrar ökar, så ökar BNP.”
I debatten kring både viruspandemin och de globala klimatförändringarna har röster höjts om att den ständiga jakten på ekonomisk tillväxt måste upphöra. Men det tror inte förvaltarduon är rätt väg att gå.
“Mänskligheten är byggd för tillväxt, det är vad nästan alla människor strävar efter. Men det behöver vara hållbar tillväxt. Vissa sektorer bör och ska minska. Vi kommer konsumera mindre av vissa saker, men det behöver inte betyda att tillväxten går ned, vi använder bara våra pengar till något annat”, säger Peter Lagerlöf.
Trots att Sverige och de flesta av världens länder just nu erfar historiskt stora BNP-fall, är förvaltarduon alltså optimistisk om den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.
“Vi har haft många börskrascher de senaste 20 åren, och det kommer ske flera gånger igen de kommande 20 åren, men historien visar att börsen och ekonomin repar sig efter varje gång”, säger Charlotta Faxén. “Och jobben kommer inte ta slut den här gången heller. I hela mitt yrkesliv har folk oroat sig över jobben varje gång en kris eller ett paradigmskifte inträffat. Visst, vissa jobb försvinner, men vi människor är uppfinningsrika och kommer hitta på nya saker att göra«, säger Peter Lagerlöf.
Äkta aktiv förvaltning är det enda sättet att kunna ta ansvar och på ett reellt sätt integrera hållbarhet i investeringsprocessen.
Nämn ett nutida samhällsfenomen som ni tror är helt ute om 20 år.
Charlotta: “Kontanter. Pengar är ju en smittohärd utan dess like. I Sverige har vi redan kommit långt i det kontantlösa samhället, och världen kommer följa efter.”
Peter: “Vissa industrier kommer att försvinna helt, som tobaksindustrin. Jag tror inte att en produkt som är så skadlig för den personliga hälsan som cigaretter har en plats i världen om 20 år.”
Vad talar för att Lannebo ska förbli framgångsrika i 20 år till?
Charlotta: “Den passiva aktieförvaltningen har ju ökat på senare år, men jag tror att vi snart kommer till en brytpunkt då det inte funkar längre. Jag talar i egen sak, men jag tror på en renässans för den äkta aktiva förvaltningen. Det är det enda sättet att kunna ta ansvar och på ett reellt sätt integrera hållbarhet i investeringsprocessen.”
Peter: “Att vi får behålla och fortsätta attrahera duktiga medarbetare, som förstår företag. Det är i den fundamentala bolagsanalysen som vi kan göra verklig skillnad. Den kommer bara bli viktigare ju osäkrare omvärldsförhållandena är. Det är där vi sållar agnarna från vetet.”
Läs mer om hur vi integrerar hållbarhet i investeringsprocessen.
Text: Henrik Huldschiner
Foto: Karl Nordlund