Räntefonder – stigande avkastning men sjunkande kurser
De senaste sju börsdagarna har samtliga svenska företagsobligationsfonder sjunkit i värde. Detta kan vara förvånande för många sparare som vant sig vid en långsam och kontrollerad uppgång som vi såg under 2019.
”Företagsobligationer rör sig över tid i samma riktning som aktiemarknaden. När aktier går ned går även företagsobligationer ned. Skillnaden är att företagsobligationer i regel går upp mindre i uppgång och ned mindre i nedgång jämfört med aktier”, säger Karin Haraldsson som tillsammans med Katarina Ponsbach Carlsson förvaltar Lannebos företagsobligationsfonder.
När aktiemarknaden sjunkit kraftig på kort tid under februari och mars har marknaden för företagsobligationer upplevt samma utveckling om än med mindre nedgångar.
”Normalt är marknaden för företagsobligationer en trögrörlig marknad där inte så mycket händer. Nu har väldigt mycket hänt på kort tid, både med corona och priskriget på oljemarknaden. Det är också utflöden i nordiska företagsobligationsfonder vilket gör att många behöver sälja och det finns få köpare. Det har skapat en stress på marknaden som gör att vi fått ovanligt kraftiga rörelser som vi inte sett tidigare”, säger Karin Haraldsson.
Företagsobligationer är en sorts värdepapper som ges ut av företag som vill låna kapital. Fonder lånar ut kapital i utbyte mot obligationerna som ger rätt till en viss ränta under en förutbestämd period. När perioden är över ska företaget återbetala lånet samt räntan.
”Vår utgångspunkt är alltid att behålla obligationerna under hela löptiden. Så länge bolaget som lånat pengarna inte hamnar på obestånd och ställer in betalningarna får vi tillbaka pengarna och räntan”, säger Karin Haraldsson.
Ännu har inga företag som Lannebos fonder äger obligationer från ställt in betalningarna, ändå har fonderna gått ned i värde. Hur hänger det ihop?
”Det som händer just nu är att många aktörer flyttar kapital från riskfyllda tillgångar vilket gör att det finns många säljare men få köpare på marknaden. När fonder behöver sälja obligationer till lägre priser sänks marknadsvärderingen på tillgångarna och fondens värde sjunker, precis som på aktiemarknaden. Men man ska tänka på att vid löptidens slut ska obligationen ha återhämtat tappet ”, säger Karin Haraldsson och tillägger: ”Eftersom värderingen på obligationerna sjunker trots att ränteutbetalningarna är oförändrade stiger faktiskt fondernas förräntningstakt vid en nedgång”.
Fonderna Lannebo High Yield och Lannebo Corporate Bond har just nu (den 17 mars) en förräntningstakt på 6,8 respektive 3,3 procent efter avgifter. Det innebär att så länge företagen som ställt ut obligationerna inte hamnar på obestånd kommer fonderna i årstakt att avkasta runt 6,8 respektive 3,3 procent. ”Samtidigt har centralbankerna sänkt sina styrräntor till noll runt om i världen vilket gör att kontosparande under lång tid inte förväntas ge någon avkastning alls”, säger Karin Haraldsson.
Kan man säga att både risk och avkastning ökat i företagsobligationsfonder?
”Ja, det finns i dag en ökad oro för att vi kan se konkurser i vissa branscher framöver. Det är en rimlig oro som den som investerar i företagsobligationsfonder ska vara medveten om riskerna. Men under de 19 år som jag förvaltat Lannebos företagsobligationsfonder har vi hittills inte haft en enda konkurs bland våra innehav. Så länge företagen vi investerat i klarar av situationen har man som investerare nu chans till bättre avkastning än tidigare”, säger Karin Haraldsson.
Vad ska man som sparare tänka på?
”Man ska vara medveten om att företagsobligationer varierar i pris över tid. Att de går ned innebär inte att något är fel eller att marknaden slutat fungera. Precis som aktiefonder kan företagsobligationsfonder både öka och minska i värde. Våra fonder Lannebo High Yield och Lannebo Corporate Bond har en rekommenderad investeringshorisont på tre år vilket innebär att de lämpar sig för ett sparande på medellång sikt.”
Kommer marknaden att fortsätta att gå ned?
”Tyvärr vet vi lika lite som alla andra. På kort sikt styrs utvecklingen av marknadens nycker snarare än av hur det går för bolagen som lånat pengar. På längre sikt anser vi att vi sitter på en portfölj av obligationer från starka bolag med goda möjligheter att klara sig igenom en tuff konjunktur. Vi äger till exempel inga obligationer från bolag inom oljeutvinning och har en lägre andel fastighetsbolag jämfört med marknaden i stort. Bland våra största innehav finns bolag som SEB, Castellum och Nordea. Sannolikheten att de hamnar på obestånd i närtid är begränsad.”