Soffliggaren som försvarar PPM

Den första juli 1998 fick svenska folket ett nytt pensionssystem. Efter år av förhandlingar, utredningar, kompromisser och ett riksdagsval lyckades socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna enas om en uppgörelse. En ny myndighet inrättades och började hösten 2000 skicka ut miljontals orangefärgade kuvert till svenska folket. En av dem som gjorde ett aktivt premiepensionsval år 2000 var Göran Espelund, medgrundare till det då nystartade fondbolaget Lannebo Fonder.

Föga förvånande valde han att låta tre Lannebofonder förvalta den del av hans pension som kan placeras individuellt.
“Jag brinner verkligen för det svenska pensionssystemet. Jag tycker att det är rättvist, flexibelt och långsiktigt hållbart. I Sverige klagas det mycket på PPM, men i övriga EU betraktar man det svenska systemet som en föregångare när de skissar på pensionsreformer”, säger Göran Espelund.

I praktiken är ju jag också en soffliggare, med skillnaden att jag gjort ett aktivt val och legat i en förhållandevis dyr men väldigt lönsam soffa.

Lannebos arbetande styrelseordförande talar fort och gestikulerar mycket. Han gillar att höras och han älskar att diskutera svenska folkets framtida pensioner i den offentliga debatten. Tyvärr är han ganska ensam om detta. Pensionsfrågan har fått en oförtjänt tråkstämpel på sig. Och det verkar inte sällan som det svenska pensionssystemet har fler kritiker än kramare. I skrivande stund förbereder den tvärparlamentariska Pensionsgruppen, anförda av socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (s), ännu en uppstramning av pensionssystemet som i praktiken kan innebära mindre valfrihet och större statlig styrning. Förvalet, alltså den statliga ickevalsfonden, populärt kallad Soffliggarfonden, ska vara utgångspunkten, medan möjligheterna till aktiva val av fonder begränsas och inskränks.
“Jag välkomnar den uppstramning av fondtorget som gjorts. Aktörer som  Allra och Falcon Funds borde aldrig ha släppts in. Däremot tycker jag att det är märkligt när somliga politiker driver på så pass hårt för att försämra och minska valfriheten. I praktiken är ju det svenska premiepensionssystemet en succé.”

Göran Espelund har ett lika tydligt som talande stöd för sina argument. Nämligen sin egen PPM-portfölj. För 20 år sedan valde han tre Lannebofonder (Lannebo Teknik, Lannebo Sverige och Lannebo Småbolag) och skickade in sitt orangea kuvert. Sedan dess har han inte gjort en enda omplacering eller ändring. Stockholmsbörsen har gått upp och ner, de tre fonderna i hans val har köpt och sålt aktier, viktat om och viktat ner medan inbetalningarna tickat på.

Göran Espelunds PPM-konto. Ett enda aktivt val har under 20 år fått avkastningen att springa långt före snittet. (Skärmavbilden är tagen efter att artikeln skrevs varför avkastning här är ännu högre).

20 år senare kan Göran Espelund nöjt konstatera att det lönat sig synnerligen väl att göra ett aktivt val och sedan ligga still på soffan. Den årliga avkastningen på hans premiepension uppgår till 11,6 procent – klart bättre än den genomsnittliga svenske pensionsspararens 6,4 procent.
“Det här snacket om att man som pensionssparare måste vara aktiv, köpa och sälja fonder utifrån när börsen går upp och ner är ju bara nonsens. Det är fondförvaltarnas jobb att bevaka aktiemarknaden, värdera bolag och fatta beslut om när aktier ska köpas eller säljas. För konsumenterna ska det räcka med att välja en eller flera seriösa och långsiktiga fonder och sedan ligga kvar i dem till den dagen man går i pension. Det är min egen premiepensionsportfölj ett tydligt bevis på.”

Läs mer: Lannebos fonder hos PPM

Det starka resultatet leder Göran Espelund in på en annan av sina hjärtefrågor, nämligen fondavgifternas rimlighet. Han är nämligen starkt kritisk till hur sparekonomer och pensionsexperter framhåller de höga avgifternas betydelse när konsumenterna väljer fonder.
“För 20 år sedan valde jag tre fonder med jämförelsevis höga avgifter. Samtidigt har de ju avkastat betydligt bättre än sina konkurrenter med låga avgifter. Som konsument ska man i första hand gå efter avkastning på lång sikt. I praktiken är ju jag också en soffliggare, med skillnaden att jag gjort ett aktivt val och legat i en förhållandevis dyr men väldigt lönsam soffa.”

Text: Jonas Malmborg
Foto: Mikael Sjöberg

OBS: Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.