Placera tjänstepensionen på bästa sätt

I och med att vi lever allt längre blir tjänstepensionen en allt viktigare del av den totala pensionen – nästan i klass med inkomstpensionen. Inom många kollektivavtal placeras pengarna automatiskt i en traditionell försäkring om du inte gör ett aktivt val. Genom att själv välja hur tjänstepensionen placeras finns goda möjligheter att öka tillväxten.

Vilka delar av din tjänstepension som kan placeras beror på vilken typ av tjänstepensionsavtal du har. Så här ser det ut för några av de vanligaste.

ITP 1

För privatanställda tjänstemän under ITP kan du välja mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Om du inte gör ett val, placeras din tjänstepension automatiskt i en traditionell försäkring utan återbetalningsskydd. Minst hälften måste placeras i en traditionell försäkring.

ITP 2

ITP 2 är förmånsbestämd för dig som är född 1978 eller tidigare, vilket innebär att pensionens storlek bestäms utifrån din slutlön och antalet år din arbetsgivare har betalat in till systemet. Denna del är inte placerbar. ITP 2 inkluderar även en premiebestämd del, ITPK, där arbetsgivaren betalar in 2 % av din lön varje månad, och du har möjlighet att själv välja placering.

Privatanställd arbetare (SAF-LO)

För privatanställda arbetare under Avtalspension SAF-LO är tjänstepensionen premiebestämd, och du får själv välja hur dessa pengar ska placeras, vilket ger dig ett eget ansvar för pensionens storlek. Om inget val görs, placeras premierna automatiskt i en traditionell försäkring hos AMF utan återbetalningsskydd och familjeskydd.

Anställd inom region och kommun (AKAP-KR)

Anställda inom kommun och region omfattas av AKAP-KR där arbetsgivaren betalar in en pensionspremie baserad på din lön. Här får du själv välja hur dina pengar ska placeras.

Källa: Pensionsmyndigheten

Skillnad på premiebestämd och förmånsbestämd tjänstepension

När man talar om tjänstepensioner gör man skillnad på premiebestämd och förmånsbestämd tjänstepension. I en förmånsbestämd tjänstepension är det på förhand bestämt hur mycket som kommer att betalas ut den dagen du går i pension (en viss procentandel av din slutlön). Du kan inte själv styra hur kapitalet placeras.

I en premiebestämd tjänstepension betalar arbetsgivaren en viss andel av din lön till din tjänstepension (ofta 4,5 procent). Du kan sedan välja hur pengarna ska placeras. Hur mycket du slutligen får i pension hänger alltså på hur mycket du tjänar och hur länge du jobbar men också på hur hög avkastningen på dina placeringar är.

Tips: Här väljer du pensionsbolag för din tjänstepension

Om du har en premiebestämd tjänstepension kan du välja ett eller flera pensionsbolag. Genom ditt kollektivavtal hos din arbetsgivare hör du till en av fem valcentraler. Vilken valcentral du tillhör avgör hos vilka pensionsbolag du sedan kan placera din tjänstepension.

Valcentral / Kollektivavtal

• Collectum / ITP
• Fora / SAF-LO
• SPV / PA 16
• Valcentralen / KAP-KL, AKAP-KL
• Pensionsvalet PV / AKAP-KL, KAP-KL, PA-KFS

Om du till exempel är privatanställd tjänsteman född 1979 eller senare hör du sannolikt till ITP1 och hör då till valcentralen Collectum.

Vad som utgör den bästa placeringen är upp till dig att avgöra. Två viktiga avväganden är hur riskvillig du är och hur långt du har kvar till pensionen. En placering med lägre risk är ett bra alternativ för dig som har nära till pensionen eller inte är så riskbenägen. Den som har långt kvar till pensionen tjänar ofta på en högre risk eftersom det statistiskt sett ger högre utdelning på sikt. En annan faktor är hur aktiv du vill vara i ditt sparande.

Valmöjligheterna och hur du gör dina val kan variera beroende på tjänstepensionslösningen och den plattform som erbjuds. Det är viktigt att regelbundet granska sina placeringar och göra medvetna val som matchar dina risktolerans och pensionsmål.

Alternativen: fondförsäkring eller traditionell försäkring

När du placerar din tjänstepension har du två övergripande alternativ: traditionell försäkring och fondförsäkring. Om du inte gör ett aktivt val placeras dina pengar i en traditionell försäkring, med lägre risknivå.

Traditionell försäkring: I denna del placeras premierna av försäkringsgivaren i en samlad portfölj. Här får den anställde en garanterad utbetalning vid pensionering, men har begränsade möjligheter att påverka placeringen.

Fondförsäkring: Till skillnad från den traditionella försäkringen, där försäkringsbolaget sköter placeringarna, kan den anställde inom ramen för en fondförsäkring välja bland ett brett utbud av fonder. Detta ger större frihet att påverka pensionens tillväxt och risknivå.

Inom vissa avtalsområden kan du placera högst hälften av tjänstepensionen i en fondförsäkring, medan resten måste placeras i en traditionell pensionsförsäkring. Den traditionella försäkringen hanteras av pensionsbolaget och ger dig ingen möjlighet att själv placera den delen av pensionskapitalet. Traditionella försäkringar brukar ge en garanti på en viss lägsta återbetalning. I gengäld har de lägre andel aktier och lägre risk.

En fondförsäkring ger dig möjligheten att själv välja hur ditt pensionssparande ska placeras. Det är lämpligt till exempel om du har långt kvar till pensionen och därför vill placera ditt sparande i aktiefonder.

Vilken traditionell försäkring är bäst?

Med en traditionell försäkring väljer du inte själv hur dina pengar ska placeras, däremot kan du ofta välja vilket pensionsbolag som ska förvalta dem. För att ta reda på vilket bolag som passar dig bäst rekommenderar vi att du besöker sidan Konsumenternas som har bra verktyg för att jämföra traditionella försäkringar.

Vilken fondförsäkring är bäst?

När du väljer fondförsäkring är det i regel två faktorer som spelar roll: kostnad och utbud. På Konsumenternas kan du hitta information om kostnader, till exempel här inom ITP1.

Utbudet av fonder varierar mellan bolagen och det kan därför vara bra att se att de fonder du vill placera i finns valbara i den fondförsäkring du väljer. Flera av Lannebos fonder finns till exempel tillgängliga hos Länsförsäkringar, FuturPension, Folksam, Skandia och Movestic.

Det finns ingen given mall att följa för att ge maximal utdelning, men du kan göra val som ökar sannolikheten för att ditt sparande ska uppfylla dina sparmål. Här följer fem tips

1. Gör aktiva val
Oftast erbjuder din tjänstepensionsplan flera olika placeringsalternativ. Genom att göra ett aktivt val snarare än att acceptera standardalternativet kan du anpassa pensionen efter din risktolerans och investeringshorisont.

2. Sprid riskerna
Diversifiera dina investeringar för att minska risken. Genom att sprida investeringarna mellan olika tillgångsslag, som aktier och obligationer, och geografiska områden kan du minska risken för stora värdeminskningar.

3. Förstå avgifterna
Höga förvaltningsavgifter kan äta upp en stor del av din potentiella avkastning över tid. Jämför olika fonder och välj fonder med lägre avgifter, eller fonder som du tror ger utveckling som motiverar en högre avgift.

4. Håll dig uppdaterad och gör omprövningar
Din finansiella situation och mål kan förändras över tid. Se över din pensionsplacering regelbundet och gör justeringar vid behov.

5. Tänk långsiktigt
Pensionssparande är en långsiktig investering. Försök att inte reagera överdrivet på kortvariga marknadssvängningar.

När man pratar om pensionssparande är begreppet risk centralt.

Så som vi använder ordet ‘risk’ till vardags är det något renodlat negativt. En risk representerar något dåligt som kan inträffa om vi har otur. Med den betydelsen är det inte konstigt om man vill undvika risker så långt som möjligt. Det här är något vi är vana vid från uppväxten, och det kan vara svårt att ändra attityd till risker.

Men när det gäller pensionssparande är det inte rationellt att undvika risker. Att ha för låg risk i fondportföljen kan tvärtom vara ett stort misstag som leder till betydligt lägre månadsinkomster under dina år som pensionär. Risk står nämligen för något annat än en ren fara, i det här fallet.

När det gäller fonder betyder ‘risk’ detsamma som ‘variation’. En fond med hög risknivå kan variera mycket i värde på kort sikt. En fond med låg risk kommer förmodligen att variera mindre i värde under samma tid. Risk i samband med sparande handlar om hur mycket värdet kan förväntas variera under en bestämd tidsperiod.

Om du köper en fond med planen att sälja den om ett år betyder stor variation att värdet kan vara mycket högre om ett år – men det kan också vara mycket lägre. I det läget medför variationen en risk för dig. Du riskerar att förlora pengar. Men om din plan är att behålla fonden i tjugo år spelar det ingen roll för dig hur värdet varierar under åren – så länge fonden har ökat i värde när du ska plocka ut din pension.

Det finns dessutom ett statistiskt samband mellan hög risknivå och bra värdeutveckling. Sparformer med högre risk har bättre värdeutveckling statistiskt sett. På lång sikt är låg risk därför en nackdel för ditt sparande.

Aktiefonder med hög risk har under nästan varje historisk epok haft betydligt bättre värdeutveckling än sparande med fast ränta. Undantaget är korta krisperioder med börsfall, då sparkontots låga ränta vinner matchen på walk over. Men det handlar om korta perioder som man inte kan förutse, och över längre tidsperioder brukar matchen alltid jämna ut sig – med bred marginal dessutom.

Om du byter ut ordet risk mot variation blir det alltså lättare att förstå varför låg och hög risk inte är detsamma som bra och dåligt i fråga om pensionssparande. Om du planerar att ha sparandet i 10–20 år (eller ännu längre) är det viktigt att ha en portfölj med hög variation, eftersom det ger bra värdeutveckling på lång sikt. När datumet för pensionen kryper närmare kan det vara klokt att dra ned på risken, så att det kapital du har byggt upp under åren inte minskar alltför mycket i värde under sista sträckan in i mål. Det som spelar roll för din inkomst som pensionär är ju värdet på sparandet i det ögonblick då du slutar betala och börjar plocka ut pensionen.

Så länge du har långt kvar till pensionen är det alltså bra att ha något så när hög risk i portföljen, men exakt vilka fonder du ska välja beror även på andra faktorer. Om du vill vara aktiv och hålla koll på marknaden och köpa och sälja fonder regelbundet utifrån dina eller andras värderingar av utvecklingen på olika områden, då kan smala aktiefonder vara lämpliga, som Lannebos Europafond. Du kan självklart även köpa och sälja andra typer av fonder på ett aktivt sätt.

Vill du slippa tänka på saken och hellre lämnar de dagliga besluten till de experter som jobbar med sånt? Då kan det vara lämpligt att välja en relativt bred aktivt förvaltad fond, till exempel en Sverigefond eller en teknikfond.

Exakt vad du ska välja kan vi inte bestämma åt dig, men nu har du förhoppningsvis fått en del grundläggande kunskap som vi hoppas ska underlätta dina val.