Räntefonder vid börskrasch

En börskrasch innebär att det sker en snabb kursnedgång på en marknadsplats för aktier, det vill säga att värdet på ett stort antal aktier sjunker kraftigt. Kortare nedgångar brukar ibland kallas för “sättningar” eller “korrigeringar” medan mer omfattande fall kallas för krascher.

Det börskrascher har gemensamt är att marknaden har varit övervärderad efter en längre period av stigande prisnivåer. Sedan inträffar en händelse som skapar oro på marknaden. Det gör att många investerare försöker sälja sina innehav vilket leder till att priserna sjunker i en nedåtgående spiral.

Till skillnad mot aktiefonder behöver räntefonder inte påverkas nämnvärt av börsens svängningar. Då räntefonder investerar i lån till kommuner, stater och företag, kommer lånesumman att vara densamma oavsett vad som händer på börsen.

Men vid en stor krasch är det troligt att företag och kanske till och med stater får betalningssvårigheter. Om företag som lånat pengar går i konkurs och inte kan betala sina lån kan det innebära kreditförluster för räntefonder. Det gör att fonder som investerar i företagsobligationer ofta har en kursutveckling som påminner om börsutvecklingen men med lägre svängningar.

Här kan du läsa mer om hur aktiefonder påverkas vid börsfall.

Avkastningen i en räntefond avgörs av räntan som utgivaren betalar i förhållande till ränteläget. Räntefonder som äger obligationer med fast ränta minskar i värde när räntan går upp, och stiger när räntan går ned. Det beror på att utgivaren av värdepappret hela tiden anpassar sig till det aktuella ränteläget, och andrahandsmarknaden anpassar sig därefter för att kunna sälja vidare värdepappret.

Räntefonder som äger obligationer med rörlig ränta, som Lannebos räntefonder, påverkas främst av bolagens förmåga att betala tillbaka lånen. Om många bolag hamnar på obestånd sjunker obligationernas värde och kan till och med leda till kreditförluster.

Det finns vissa utomstående faktorer som kan påverka räntefondens värdeutveckling, såsom inflation och valutakurs. Riksbankens mål är att inflationen ska ligga på 2 procent per år, vilket innebär att pengarna tappar motsvarande i värde varje år. Genom att välja en kort räntefond, där löptiden är mindre än ett år, kan du kompensera för inflationen men vid snabbt stigande inflation är det inte säkert att det hjälper fullt ut. Vad gäller valutakurs är det viktigt att ha i åtanke att värdet på innehaven påverkas av valutautvecklingen om du investerar i en utländsk räntefond med en annan valuta.

Ja, alla fonder såväl aktie- som räntefonder kan senarelägga handel. Vid en börskrasch kan också företagsobligationsmarknaden påverkas på ett sådant sätt att det är svårt att på ett korrekt sätt prissätta de underliggande tillgångarna. Fonder kan då ta beslut om att stänga för insättningar och uttag. Under ett par dagar vid utbrottet av Coronapandemin 2020 stängde flertalet svenska företagsobligationsfonder för handel och vid krigsutbrottet i Ukraina 2022 stängde flertalet aktiefonder med ryska aktier för handel. En senareläggning av handel innebär att kunder varken kan köpa eller sälja andelar i fonden.

Det finns vissa tillfällen då en räntefonds värdeutveckling indirekt kan påverkas av ett börsras. Ett exempel är om räntefonden har investerat i obligationer från ett företag som går i konkurs och därför inte har likviditet att återbetala lånet. När sådant sker brukar långivarna och bolaget försöka arbeta fram en uppgörelse. Det svenska flygbolaget SAS har till exempel haft problem att betala sina lån vid ett flertal tillfällen under 2000-talet vilket gjort att räntefonder som lånat ut pengar till SAS fått aktier i utbyte.

Med allra största sannolikhet kommer värdet på dina räntefonder att påverkas lite av en börskrasch, vilket är själva syftet med dem. Så länge som börskraschen inte leder till en våg av konkurser kommer räntefonderna att återhämta sig och fortsätta att ge en relativt jämn, men något lägre avkastning, jämfört med aktiefonder.