Allt om reporänta och styrränta
Hur påverkar reporäntan: Boräntor? Börsen? Fonder? I den här artikeln förklarar Lannebo vad du behöver veta om styrräntan och hur den påverkar din privatekonomi.
Vad är reporänta och vilken funktion fyller den?
Reporäntan var benämningen på den ränta som banker kan låna eller placera till hos Riksbanken. Från 2022 har Riksbanken bytt namn på reporäntan och den kallas nu styrränta. Genom att förändra styrräntan (reporäntan) påverkas marknadsräntorna som i sin tur påverkar tillväxt och inflation. Riksbankens huvudmål med förändringar av styrräntan är att hålla inflationen kring målet på 2 procent/år (Källa: Sveriges Riksbank).
Hur påverkar styrräntan ens privatekonomi?
Reporäntan var tidigare tätt sammankopplad med till exempel boräntor. Högre reporänta innebar högre boräntor. I dag är det sambandet inte fullt lika starkt då ekonomin är mer globaliserad. Om Riksbanken till exempel signalerar att man avser att höja styrräntan framöver, eller om räntan höjs i USA, är det troligt att marknadsräntorna kommer att stiga redan innan den svenska styrräntan ändras.
I stort gäller dock fortfarande sambandet att boräntorna stiger när styrräntan höjs.
En högre styrränta leder dock inte bara till högre boränta, utan också till högre sparränta. För det enskilda hushållet stiger boendekostnaderna och det blir mer attraktivt att spara pengar på banken. Sammantaget har högre räntor därför en avkylande effekt på ekonomin.
Hur påverkar reporäntan valutakursen?
Det finns flera faktorer som påverkar ett lands valutakurs. Om räntan i Sverige är högre än i omvärlden bör, allt annat lika, efterfrågan på kronor att öka och därmed också kronkursen att stärkas. Men det är sällan så enkelt att räntan höjs utan att något annat i ekonomin förändras varför sambandet får anses relativt svagt.
Vilken effekt har reporäntan på börsen?
Historiskt finns inget tydlig samband mellan hur börsen utvecklas och hur hög reporäntan är. Däremot tenderar börsen att utvecklas svagt när centralbankerna inleder en serie av räntehöjningar. Det finns flera anledningar till detta, men i grunden handlar det om utbud och efterfrågan.
En höjd reporänta får ofta följande effekter:
- Det blir mer fördelaktigt att spara på sparkonto med ränta eller i obligationer, vilket gör att efterfrågan på aktier minskar.
- När lånekostnaderna ökar saktar ekonomin in vilket kan leda till lägre konsumtion och lägre vinster för bolagen.
Hur ska man agera vid en hög reporänta?
Eftersom det inte finns något tydligt samband över tid mellan ränta och börsutveckling är det för de allra flesta bäst att fortsätta spara som vanligt. En fondtyp som påverkas negativt av stigande räntor är långa räntefonder. Du kan dock investera i Lannebos räntefonder eftersom dessa placerar i företagsobligationer med rörlig ränta och kort löptid, vilket gör att fonderna inte är särskilt känsliga mot reporäntans svängningar.
Vanliga frågor om reporäntan
Vad är styrränta?
Styrränta är den ränta som Riksbanken tar när den lånar ut pengar till banker. Det påverkar i sin tur den låneränta som privatpersoner och företag behöver betala. Fram till 2022 kallades detta för reporänta.
Varför behövs reporäntan?
Genom att höja eller sänka reporäntan kan Riksbanken dämpa eller öka tillväxten i samhället och hålla inflationen på lagom nivå.
När infördes reporäntan i Sverige?
Reporäntan infördes år 1994. Innan dess använde Riksbanken en styrränta som hette marginalräntan för att kontrollera inflationen. Sen 2022 har reporäntan bytt namn till styrräntan.
Vad innebär en höjning av reporäntan?
Reporäntan höjs när inflationen ligger på en för hög nivå i syfte att sänka inflationstrycket.
Vad betyder reporäntan?
”Repo” i reporänta är en förkortning för repurchase agreement, vilket är ett avtal som gör det möjligt för banker att kortfristigt låna eller placera pengar hos centralbanken.