Helen Broman: Så väljer jag fonder
Med risk för att tala i egen sak: Det finns många goda anledningar till att spara i fonder. Riskspridning, enkla automatiserade köp och ingen risk att missa nyemissioner i direktägda aktier för att nämna några. Men oavsett om du håller med eller inte måste du liksom de flesta andra spara i fonder. I flera delar av pensionssparandet är fonder det enda alternativet. Så du har på sätt och vis blivit inknuffad i en butik och måste köpa någonting innan du får gå ut.
Jag tänkte förklara hur jag, som fondförvaltare, gör när jag väljer fonder. Det enkla svaret är såklart: jag väljer att spara i mina egna. Men eftersom de flesta inte har det så enkelt ska jag ta ett lite bredare perspektiv. Så håll i er, här kommer mina 3 tips för hur jag tänker kring fondval.
1. Alla fonder har en placeringshorisont
Alla fonder måste ha med en rekommenderad placeringshorisont i sitt faktablad. Placeringshorisonten är en slags ambition att förklara ett fonds risk efter hur en vanlig sparare agerar. Istället för att konstatera att risken är ”5 på en 7-gradig skala” säger placeringshorisonten till exempel att ”denna fond kan vara olämplig för investerare som planerar att ta ut sitt kapital inom fem år”.
Mitt råd: Tumma inte på detta. Är den rekommenderade placeringshorisonten mer än 5 år, placera inte pengar som du planerar att använda tidigare än så. Detsamma gäller åt andra hållet. Pengar som du ska spara en längre tid bör placeras i fonder med lång placeringshorisont (och därmed hög risk).
2. Kvoten som säger (nästan) allt
Någonting som du kommer att stöta på så fort du sticker in näsan i fonddjungeln är begreppet Sharpekvot. Sharpekvoten är ett mått på riskjusterad avkastning. Det fina med Sharpekvoten när det gäller just fonder är att den fångar upp flera olika jämförelsetal i en enda siffra.
Sharpekvoten bakar ihop fondens historiska avkastning, fondens avgifter och fondens risk. Ju högre Sharpekvot, desto bättre.
Detta gör att du effektivt kan jämföra vilka fonder som presterat bäst i förhållande till både den risk de tagit och den avgift de tagit under de senaste åren. Indexfonder och aktivt förvaltade fonder ställs mot varandra på lika villkor. Tänk dock på att de fonder som du jämför bör höra till samma kategori (till exempel teknikfonder) för att jämförelsen ska bli rättvis.
Det finns, som det heter i fondvärlden, ingen garanti för att historisk avkastning är lika med framtida avkastning. Däremot finns forskning som visat att fonder som presterar dåligt ganska ofta fortsätter att prestera dåligt. Med hjälp av Sharpekvoten kan du gallra bort bottenskrapet.
Tyvärr är Sharpekvoten ofta lite undangömd så du får antagligen klicka lite innan du hittar den. I min mening borde detta vara den siffra som lyfts fram tydligt när fonder ska jämföras.
3. Välj bolag och förvaltare först
Många fondval börjar med att spararen bestämmer sig för ett visst segment som denne vill investera i. Inte sällan är det någonting som för stunden är hett som fastighets-, ryssland-, eller teknikfonder.
Här väljer jag istället att börja i andra änden. Först vill jag hitta ett fondbolag och/eller en förvaltare som jag tycker tänker klokt i investerings- och hållbarhetsfrågor. Därefter tittar jag på vad det är för fonder bolaget och förvaltaren har i sitt utbud. Flera svenska fondbolag och förvaltare har bevisat sig över tid, med goda resultat, regelefterlevnad och seriositet. Om man ser till de skandaler som varit de senaste åren i fondbranschen har det varit klokt att som sparare undvika fondbolag som är helt nystartade och som är registrerade i länder med avslappnad lagstiftning och begränsad insyn.
Så för att sammanfatta. När jag letar fonder börjar jag med att hitta ett par fondbolag som jag tycker är bra, väljer sedan ut de fonder som överensstämmer med min placeringshorisont och jämför till sist Sharpekvoten för dessa. Givetvis är detta ingen garanti för någonting men nu vet du i alla fall hur en fondförvaltare tänker när hon väljer fonder.
Helen Broman förvaltar tillsammans med Johan Nilke fonderna Lannebo Teknik och Lannebo Teknik Småbolag.