Tjänstepension

Många upplever att tjänstepensionen är komplicerad. Det behöver den inte vara!

För långsiktigt sparande så som pensionssparande har aktiefonder historiskt varit det som givit högst avkastning. Här nedan listar vi Lannebos aktiefonder. Alla fonder finns inte valbara hos alla pensionsbolag. Längre ned kan du se om Lannebos fonder finns med i utbudet hos din tjänstepensionsleverantör.

Smarta tips för din tjänstepension:

• Undvik låg ålderspension genom att alltid ha en bra tjänstepension i ditt anställningsavtal – kollektivt eller privat.
• Ta kontroll över tjänstepensionen och se till att den placeras i bra fonder med rätt riskprofil för dig.
• Planera pensionsuttaget så att du undviker onödiga skattesmällar och får så bra effekt som möjligt av din totala pension, i form av livskvalitet under livets eftermiddag.

Tjänstepensionen är en pension som hänger ihop med en anställning, alltså en tjänst. Genom en (förenklad) överblick av de olika delarna i det svenska pensionssystemet kan vi se hur tjänstepensionen passar in i helheten:

• Inkomstpension – En procentandel av lönen (18,5 procent) som betalas in löpande av arbetsgivaren för alla som arbetar. Inbetalningarna används för att finansiera pensionsutbetalningarna till dem som är pensionärer idag.
• Premiepension (PPM) – En mindre del av lönen (2,5 procent) sätts in på individuella konton, där man har möjlighet att placera dem i fonder efter eget huvud. Idag väljer de allra flesta att inte placera sin premiepension, och hamnar därmed automatiskt i Sjunde AP-fonden.
• Tjänstepension – Ett belopp som arbetsgivaren sätter in i en pensionsförsäkring efter överenskommelse, som en del i ett kollektivavtal eller ett individuellt anställningsavtal.

Den som inte har någon tjänstepension får endast ut allmän pension, det vill säga inkomstpension plus premiepension (se listan ovanför). Det finns en överhängande risk att den allmänna pensionen inte blir särskilt hög, och att du behöver ett ytterligare bidrag för att få en vettig levnadsstandard under pensionen. Tjänstepensionen kan även innehålla vissa försäkringsdelar, som sjukförsäkring och efterlevandeskydd.

Det enklaste sättet att ta reda på hur din pension ser ut är att gå in på MinPension.se. Du loggar in med BankID och kan sedan i lugn och ro studera hur de olika delarna i din pension ser ut idag samt prognoser för din månatliga pension vid olika åldrar.

Om du arbetat på flera olika arbetsplatser har du sannolikt din intjänade tjänstepension placerad hos olika pensionsbolag. Genom att registrera alla dina tjänstepensionstillgångar kan du få en överblick över helheten på Minpension.se

Det är vanligt att arbetsgivare inte betalar in tjänstepension förrän den anställde har fyllt 25 år. Om din arbetsplats har ett kollektivavtal kan du där läsa mer om vilka regler som gäller för dig.

Om du saknar tjänstepension, eller om det ser lite tunt ut i den delen när du loggar in på MinPension.se, ska du veta att det aldrig är för sent att börja betala in till en tjänstepension. Prata med din arbetsgivare, eller med din blivande arbetsgivare om du ska byta jobb, och ta upp att du vill ha en del av din ersättning i form av en tjänstepension. Även stora engångsbetalningar går bra att göra, om du till exempel får in en stor summa pengar vid något tillfälle.

Ja, det går jättebra i de allra flesta fall! Men exakt vilket urval av våra fonder som du har tillgång till beror på vilket pensionsbolag du använder (eller din arbetsgivare använder). Högre upp på den här sidan kan du se för var och en av Lannebos fonder om de stora pensionsbolagen erbjuder den till sina sparare. Välkommen!

Det behöver inte vara fallet. De flesta tjänstepensioner löper via ett kollektivavtal, men det är fullt möjligt även för företag som inte har kollektivavtal att erbjuda sina anställda en tjänstepension. Det blir då en del i förhandlingen om lön och andra förmåner – precis som när det gäller kollektivavtalen för övrigt.

Om du arbetar som privatanställd tjänsteman på ett företag med kollektivavtal avsätts 4,5 procent av din lön upp till cirka 42 000 kr/mån till din tjänstepension. På lön över 42 000 kronor/månaden avsätts 30 procent.

Om du är statligt anställd och född 1988 eller senare avsätts 6 procent av din lön upp till cirka 42 000 kr/mån. På lön över 42 000 kronor avsätts 31,5 procent.

Om du arbetar på ett företag som inte har kollektivavtal men som har tjänstepension kan du jämföra avsättningarna i tjänstepensionen med exemplen ovan för att se om den är bättre eller sämre konstruerad.

Inom vissa kollektivavtal (till exempel för ITP1) är det förutbestämt att minst halva din tjänstepension ska placeras i en så kallad traditionell försäkring, ibland kallad tradliv. En traditionell försäkring innebär att pensionsbolaget placerar pengarna åt dig, ofta i en blandning av tillgångsslag som aktier, räntepapper och fastigheter. En traditionell försäkring har i regel en lägre aktieandel än en aktiefond och därmed också lägre risk och lägre förväntad avkastning.

Om du omfattas av kollektivavtal får du placera en viss del av din tjänstepension i en fondförsäkring, om du har tjänstepension utan kollektivavtal kan du placera hela din tjänstepension i en fondförsäkring. I en fondförsäkring får du själv välja vilka fonder din tjänstepension ska placeras i. Eftersom du kan placera i till exempel aktiefonder kan du ta en högre risk än vad som är möjligt i en traditionell försäkring.

Om hela din tjänstepension är placerad i en traditionell försäkring kan du i regel byta förvaltningsform åtminstone för halva kapitalet. Bytet av förvaltningsform gör du hos ditt pensionsbolag. Om du inte vet vilket eller vilka pensionsbolag du har rekommenderar vi dig att besöka minpension.se

Lägsta ålder för att ta ut tjänstepension är 55 år, men att vänta med uttaget till efter 62 år är betydligt mer förmånligt. Pensionskapitalet blir då lika stort som om du fortsatt att arbeta till 65 års ålder. Månadsutbetalningen blir dock lägre, eftersom pensionen ska betalas ut på fler år om du väljer att ta ut den tidigare.

ITP, Industrins och handelns tilläggspension är en tjänstepension som ingår i kollektivavtal för många privatanställda tjänstemän i Sverige. Har du ITP omfattas du av kollektivavtal – eller har gjort det tidigare.

Anställda födda 1978 eller tidigare omfattas av ITP2 och anställda som är födda 1979 eller senare omfattas av ITP1. Den stora skillnaden är att ITP2 är förmånsbestämd, dvs den anställda vet vad den får i pension, medan ITP1 är premiebestämd, dvs den anställda vet hur mycket pengar som betalas in.

Ja, tjänstepensioner som tecknas genom kollektivavtal kan få lägre fondavgifter genom att de representerar ett stort kapital och ”köper upp” stora mängder fonder åt gången – ett slags mängdrabatt, eller förhandlingstyngd om du så vill. Samma princip gäller inom premiepensionen PPM.

Nej, det finns ingen lägsta gräns för när man kan börja sätta av till en tjänstepension. Däremot finns inom  kollektivavtal en lägsta ålder då inbetalningarna sätter igång. Det kan röra sig om 21 år, 23 år, 25 år, 28 år eller något annat. Bäst är att höra efter vad som gäller på just din arbetsplats, eller din tilltänkta arbetsplats.

Ja, på utbetalningarna från tjänstepensionen dras inkomstskatt. När det gäller tjänstepension dras även en schablonskatt under åren fram till pensionen. Man kan se det som ett sätt att skattemässigt fånga upp den försäljning av fondandelar som sker löpande inom fonderna, och som i ett annat sammanhang skulle ha genererat vinstskatt precis som andra finansiella transaktioner.

Som anställd har du möjlighet att avsätta en större del av din inkomst till tjänstepension genom så kallad löneväxling. Det innebär att du avstår från en del av den överenskomna månadslönen, och att arbetsgivaren istället till en pensionsförsäkring sätter in ett belopp som innebär samma kostnad för företaget som kostnaden för den lön du avstår från. Genom skatteeffekten brukar inbetalningen till pensionen bli ca 6 procent högre än den lön du avstår från.

Notera dock att du genom att sänka din lön riskerar att sänka din inbetalda skatt och därigenom din allmänna pension, samt även sjukpenning osv. Löneväxling lönar sig bara när man närmar sig taken i de systemen. I dagsläget ligger brytpunkten vid en bruttolön omkring 45 000 kr i månaden (efter löneväxlingen).