Vad är volatilitet?

I finansiella sammanhang är volatilitet ett riskmått som visar graden av förändring i pris under en viss tidsperiod. För att få fram volatiliteten i en tillgång används det statistiska måttet standardavvikelse, vilket beskriver den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet, uttryckt i procent av priset. Ju mer priset på tillgången har svängt, desto högre volatilitet har den.

Utgångspunkten för beräkningen av aktiens volatilitet är dess dagliga slutkurser under en viss period, ofta 30 dagar. Först beräknas genomsnittet av dessa värden, och därefter beräknas avvikelsen från detta genomsnitt per dag. Enkelt uttryckt är standardavvikelsen genomsnittet av dessa avvikelser. Denna uttrycks sedan som en procent av aktiens pris för att göra måttet jämförbart värdepapper emellan.

När det gäller fonder använder man oftast begreppet totalrisk istället för standardavvikelse men betydelsen är densamma. Totalrisk i en fond beräknas på samma sätt som standardavvikelse i en aktie, genom att först beräkna ett genomsnittligt värde på NAV-kursen och därefter beräkna avvikelserna från medelvärdet. Du hittar totalrisk uttryckt i procent i fondernas månadsrapporter där du också kan se totalrisk för fondens jämförelseindex.

Volatilitet är ett av flera relevanta riskmått. Det är viktigt att komma ihåg att volatilitet bara visar hur mycket priset på en tillgång har gått upp och ned under en viss period, vilket kan ge dig en indikation på vad du kan vänta dig för värdesvängningar framöver.

Måttet säger ingenting om hur välskött ett bolag är eller om det är verksamt inom en bransch med stor utvecklingspotential, vilket är faktorer som faktiskt har större påverkan på aktiens långsiktiga utveckling. När du ska göra en riskbedömning av en investering ska du därför inte lägga alltför stor betydelse i tillgångens volatilitet eftersom måttet inte kommer att ge dig en heltäckande bild.

Om du ska lägga vikt vid volatiliteten eller inte beror främst på vilken sparhorisont du har. Avser du att använda pengarna relativt snart kan du minska risken att din investering ska ha gått ned i värde genom att välja en aktie eller fond med låg volatilitet. Om du däremot ska göra en mer långsiktig placering och funderar på att investera i ett visst bolag spelar bolagets tillväxtmöjligheter och lönsamhet generellt större roll för aktiens utveckling.

När en fond ska klassificeras enligt den sjugradiga riskskalan som används i Europa utgår man endast från fondens historiska standardavvikelse. Det innebär att en fond med risknivå 5 har haft en högre volatilitet än en fond med risknivå 3. Måttet ger alltså inte en heltäckande bild av riskerna i en fond utan visar endast hur volatil fonden varit historiskt.

Ett välkänt börsfenomen är att volatiliteten tenderar att stiga när börsen går ned och sjunka när den går upp. Nedgångar är helt enkelt i regel mer volatila än uppgångar. Detta påverkar fonders riskbetyg på ett sätt som det kan vara bra att känna till. Eftersom en fonds riskbetyg bygger på dess historiska volatilitet så kommer riskbetyget att stiga efter en nedgång och sjunka i en uppgång. Det gör att en fond ser ut att vara mer riskfylld efter en börsnedgång än efter en uppgång. För att ta ett exempel: Aktiefonden AB har ett riskmått på 5 av 7. När börsen stiger sjunker riskmåttet till 4 av 7, men när sedan börsen sjunker kraftigt under en period ökar riskmåttet till 6 av 7. Detta trots att fonden i exemplet hela tiden äger samma aktier.

Riskskalan talar inte heller om vad som egentligen utgör risken i en fond, vilket ibland gör att olika fonder likställs trots att de är fundamentalt olika. Exempelvis kan en svensk småbolagsfond och en teknikfond ha samma risknivå även om de faktiska riskfaktorerna i företagen skiljer sig åt.

Hög volatilitet likställs med hög risk, men det ger också möjlighet till hög avkastning – särskilt på lång sikt. Vill du skapa bästa möjliga förutsättningar för ditt långsiktiga sparande behöver du ta en viss risk och stå ut med stora värdesvängningar.

Om låg eller hög volatilitet är bäst är helt och hållet en smakfråga då det främst beror på hur stor risk du vill ta när du ska investera. Genom att placera i olika typer av tillgångar med varierande volatilitet kan du sprida ut risken så att en enskild investering inte får ett lika stort genomslag på ditt totala kapital om kursen sjunker. Exempel på fonder med hög volatilitet är aktiefonder, medan räntefonder kännetecknas av låg volatilitet.

Det korta svaret är ja. Eftersom en fond äger flera olika värdepapper får den en riskspridning som gör att volatiliteten generellt sett är lägre än i en enskild aktie.